Nyligen funderade vi över när man är kvinna. Fick en fråga med liknande ämne som jag också tycker att vi borde diskutera. När slutar man vara pojkvän eller flickvän? Frågan löd: Jag är 25 min sambo är 27 och slutade kalla honom pojkvän i samband med att vi flyttade ihop (för 2 år sedan) men har under hela förhållandet tyckt det känns skumt att kalla honom pojkvän (blev tillsammans när han var 23) för han är ju ingen pojke och kanske inte kille heller. Vad kallar du F nu om du skulle säga något om honom/presentera honom för någon när ni inte bor ihop? Jag anser mig inte vara varken flicka, tjej eller kvinna. Ordet flicka är barn i typ 1-8 årsåldern sen är man tjej typ till tonåren någon gång men när jag hör ordet kvinna tänker jag på någon i 40 års åldern och där är jag/vi inte än. Vi kanske får uppfinna ett nytt ord tillsammans? Så lustigt. Jag tittade på Solsidan häromdagen. Alex refererade till Anna som sin "flickvän" eller "sin tjej" och jag reagerade på att jag tyckte att det lät konstigt. Det blir lite weird att säga pojkvän och flickvän när man är över 25. Jag håller med dig om att det finns ett hål här. Vad kallar man sin partner om man inte är gift, inte är sambo och är över 25? Kanske just partner eller livskamrat? Men det känns ju så....stelt? Eller? Särbo kanske? Men det kan ju vara det fulaste ordet någonsin. Jag skulle inte referera till F som min "partner", inte heller ”särbo”. Det skulle även kännas konstigt att säga "pojkvän" eller "kille". "Min man" kan jag absolut inte säga eftersom det skulle kännas fel då vi inte är gifta. Så jag vet faktiskt inte??? Vad ska man säga egentligen? Är det någon som har förslag på ett bra ord, eller ska vi helt enkelt uppfinna ett nytt?
