Idag unnade jag mig en lång sovmorgon med min bebis. Till klockan 10 låg vi i sängen, halvslumrade och ammade. Det mysigaste någonsin. Jag har inte kunnat göra det sen hon kom, så det kändes väldigt lyxigt. Sen duschade jag, sorterade tvätt och hade ångest över att halva dagen bara försvann. Jag har ångest rent generellt om jag ska vara ärlig. Över precis allting. Jag försöker påminna mig om att jag just nu befinner mig i den största hormonkraschen man kan uppleva, men det är inte kul att hela tiden kastas mellan alla stora känslor.Denna vecka ska jag landa i min nya verklighet. F jobbar, Henri är på förskolan och jag ska komma ikapp med jobb och måsten. Bebisen är fortfarande världens mest medgörliga, så denna gång känns det som att jag faktiskt kan forma mina dagar lite som jag vill. Exempelvis få in en promenad varje dag. Tror det är en bra idé, för min stupid little mental health : ))Annars är mitt mål denna vecka att sluta med flaska. Tänker att jag och mini ska ta oss tiden att amma amma amma och att hon får acceptera att det inte går lika fort och att hon får äta oftare. Men jag tror ändå jag vill hålla fast vid flaskan lite. Det är ju faktiskt väldigt bekvämt. Exempelvis innan vi ska lägga oss eller när vi är iväg på saker. Dessutom gör det ju att F kan hjälpa till mer och jag är också mer fri om jag skulle vilja. Henri tog ju inte flaska. Igår var vi på höstmarknad och det var så enkelt att bara smyga in pumpen under tröjan och ge flaskan.Och så har jag ju en del blogginlägg jag vill skriva, min förlossningsberättelse inte minst. Denna vecka kommer alltså bloggen vakna till liv lite mer ✨ Jag har gjort dom! Hehe så stolt.
