Jag och Linda bor väldigt nära varandra. Så jag brukar liksom "dyka upp". Igår hade de varit på IKEA och på köksbordet stod den här. "Åååååhhh, vad fin", sa jag. "Det är faktiskt en present till dig", sa de. Gulligt. Jag höll den som en tärna och sjöng Lucia-sånger hela vägen hem (alla 50 meter). Nu ska jag hänga med Linda ner till biblioteket och så. Ser ni en cool tjej med solglasögon är det bara jag.
