Redan tappat koll på vilken veckodag det är så min semester är i sin ordning kan man väl säga. Idag kom vi hem från Köpenhamn där vi firade jul, nu ska vi vara hemma i två veckor och sen åker jag och lillpojken till Norge en vecka. Sista veckan på året är här! Jag ska summera mitt år i ett blogginlägg som alltid, ska bara lyckas hitta tid till det. Men min spontana känsla är att det verkligen varit ett 50/50 år. Första halvan var dålig och andra halvan bra. Det känns också som att det har hänt så otroligt mycket i år. Det är galet att tänka på att Henri började förskola i år exempelvis. Känns som att han alltid gått där. Jag hörde någon gång att anledningen till varför det känns som att tiden gick långsammare när man var liten är för att man då upplevde många stora saker och stora intryck. Vilket gav känslan av att det hände mer och det blev liksom hållpunkter för tiden. Men sen när man blir äldre och saker bara tuffar på och är samma dag in och dag ut, tickar åren förbi. Så känner jag med mina senaste 10 år. Men inte sen Henri kom. Nu känns åren dubbel så långa minst. Men samtidigt som tiden upplevs långsammare generellt är det precis tvärtom med Henris utveckling. Han gick från bebis till pojke bara tjoff. Om det makes sense? Långsamt och fort på samma gång.
