Ni vet när man sitter på tåget och det börjar rulla åt fel håll? I en millisekund övertalar man sig själv att det bara känns fel. Typ som känslan när man inte är säker på om det är perrongen eller tåget som rör sig. Det är inte fel håll, det bara känns så. Men nope. Jag var på riktning mot Göteborg istället för Malmö. Skulle åka till Landskrona för att träffa mamma, men nu blir jag en timme sen. Så irriterande. Fick gå av på första stoppet som var Ängelholm och ta tåget tillbaka. Tänkte äta något under tiden jag väntade. Men det enda jag hittade på stationen var en liten lucka med dessa skyltar: Har jag åkt tåg eller tidsmaskin? Ingen vet. Nu är jag på tåget (på rätt håll!!) och mamma väntar på mig på stationen. Som tur är irriteras hon inte alls av när saker inte går som man tänkt eller vardagligt strul. Hon säger att det är sånt som gör livet mer intressant och sånt man skrattar åt i efterhand. Och det är ju sant.
