Jag har en morgon där allt går fel. Jag glömde matlådan på köksbänken, har knappt sovit inatt och missade inte bara ett tåg, utan två. Ni vet när man tänker "okej, jag kommer ändå inte hinna, så jag tar nästa" och plötsligt tror man att man har mer tid än vad man har och missar nästa också. Jag står och väntar på nästnästa nu och självklart är det sent. Tröstkaffe (som läcker i botten!!):