Jag har ofta känt att jag har fått växa upp "för snabbt". Alltid känt att jag varit mer självständig och förnuftig än alla i min omgiving. Därför rör det inte mig i ryggen om någon kallar mig barnslig nu. Om någon tycker att jag super för mycket. Om någon inte uppskattar min leksamma livsstil. Jag har roligt. Jag har endast en person att ta hänsyn till i mitt liv just nu - mig själv. Så om det är någon gång jag ska flippa ur och göra spontana saker. Leva för dagen. Så är det nu. Inom en framtid, då jag förhoppningsvis har någon annan person i mitt liv att ta hänsyn till eller kanske till och med ta ansvar för, fungerar inte denna livsstil. Och då kommer jag inte heller att leva så. Man behöver aldrig växa upp. Bara man är vuxen i situationer som kräver det. Jag hade en rosett i håret igår. Tänkte att ni ville veta det.
