Jag sitter på tåget mot Göteborg nu för att gå på rättegång. Jacob hänger med mig, så det känns skönt att inte vara ensam. Rättegången gäller en kille som "stalkat" mig under en väldigt lång tid, i över tre år. Det har varit en så lång process och det är skönt att det snart är över. Det är också skönt att det inte handlar om att "vinna eller förlora". Jag har så pass mycket bevis. Men jag vill verkligen inte sitta i samma rum med honom och på ett sätt känns det som att han vinner då. Han fick "träffa" mig på riktigt till slut. Att behöva redogöra för minsta detalj känns inte heller så kul, men som tur är verkar min advokat och polisen som hjälpt mig hur bra som helst. Nu ska jag försöka fokusera på annat, så hörs vi senare. Tack för att ni är så fina förresten, det betyder mycket!
