Alla andra (läs: riktiga journalister) frågade om hur Henke tänkte när han gjorde massa byten och hitan och ditan. Inte jag. Jag sa: ”Känner du igen mig Henke? Jag gjorde en whopper till dig för sisådär fem år sedan. Vi lade aldrig ner kvittot med din signatur i kassan den dagen. Det satte vi upp på anslagstavlan. Vi hade 84 kronor minus i kassan, men det gjorde inget. AJ LÖÖÖV JO” . Okej. Det gjorde jag kanske inte. Men jag tänkte det. Jag dog.
