Jag växte upp med väldigt lite pengar och för mig har det varit normalt att titta på prislappen innan jag bestämmer mig för om jag gillar plagget eller inte. Tyvärr har jag fortfarande vanan kvar nu när jag har pengar. Jag klarar inte av att köpa dyra kläder. Jag säger inte att det är fel att betala ex antal tusenlappar för ett plagg med en speciell märkeslapp, men jag kan inte förstå det. Däremot har jag försökt skärpa mig på sistone och letar efter kvalité när jag köper något, och inte något som blir oanvändbart efter en tvätt. (Kvalité kostar såklart mer, men behöver inte kosta flera tusenlappar mer). Jag försöker även intala mig själv att det faktiskt är okej att betala lite mer om det är något jag verkligen vill ha. Detta är de tre dyraste plaggen jag köpt någonsin: 1) Fonarinajeans. Jag köpte dem för min första Burger King lön. 1200 kronor kostade de. Samtidigt som jag var glad hade jag världens ångest. Jag stod med dem på i provrummet i säkert en timme och när jag kom hem bad mamma mig att räkna hur många timmar jag faktiskt jobbat för att kunna köpa ETT par byxor. Lovar dock att jag använde dem tills de gick sönder (och lite till efter det). 2) Mina Jeffrey Campell lita skor. 1700 kronor betalade jag. Älskar modellen, de är sköna att gå i och gör mig lång (haha). 3) Min senaste jacka. Tror att den kostade 1100 kronor. Jag försöker inte säga att jag är speciellt ekonomisk när det gäller skor och kläder. Jag köper mycket och ofta. Men när man kan äta mat i ett halvår till priset av en tröja? Ja, då blir jag lite illamående.
