Jag är på väg hem nu. Det gick inte så bra som jag hoppats idag. Han nekade till en av de största punkterna och det var fruktansvärt jobbigt. Det hela förlängdes ungefär tre timmar och även ett vittne fick kallas in. Det blir sannolikt skadestånd och fängelse ändå, men domen kommer först om två veckor. Jag hoppades på att det skulle kännas mer som ett avslut, men det blir inte riktigt så när han totalnekade (jag tror att de genomskådar honom, men ändå). Jag kände mig mest misstrodd av alla (så var det såklart inte, de måste ställa alla dessa jobbiga frågor) och så totalt maktlös. Nej, fy för denna dagen. Så glad att jag har så fina vänner (tack Jacob!) och så glad för att en fin kille kommer och kramar mig när jag kommer hem. Tack till er också, era ord betyder mycket!
