Tog en paus i godkännandet. Fyfan. Börjar förstå varför Kenza har anställt någon som gör sådant åt henne. Jag hade världens sämsta dag på jobbet. All frustration och adrenalin samlade ihop sig så att jag började störtböla! Tror det var kroppens sätt att avreagera sig när jag liksom inte fick bli arg. Fick uppleva hur fina kollegor jag har. De gör min dag, varje dag. Men sedan blev dagen så mycket bättre när jag och David fick nycklar till den nya lägenheten. Bästa födelsedagspresenten. Vi satt inne i vår tomma lägenhet i nästan en timme och bara fantiserade. Vi flyttar så fort vi kan. Förhoppningsvis redan i början av nästa vecka. I övrigt är jag så sinnessjukt trött och har faktiskt sovit bort hela dag. Fröken är nämligen inte van vid att jobba. Så jag flyttade kvällens planerade fest till imorgon. Då blir det All in och firande för hela slanten! Nu är snuttifrutti (David alltså) (nej, han gillar nog inte att jag kallar honom för det) (ja, jag skiter i vilket) iväg och handlar en hel lista med godsaker jag önskade till ikväll. Min present av honom får jag inte ännu då den var tvungen att vara "helt perfekt". Han har fifflat med den i flera dagar och jag är sjukt nyfiken. När jag har frågat vad som tagit sådan tid har han sagt att han ju inte vill "att jag ska få något som jag kunde köpt själv". Vad har jag gjort för att förtjäna en så romantisk pojkvän? Jaja. Nu skriver jag ju verkligen en bok. Herregud. "Sluta någon gång", tänker mina hardcore fans. Ja, för ärligt. Ni andra, ströläsare. Ni har inte ens kommit hit. Ni sket i megatexten efter första stycket. Tack för alla gratulationer! Jessica, tack för de fina blommorna som stod utanför dörren när jag kom hem! Och tack till mina "värmländska fans" som skickar kort varenda år.
