Jag har egentligen bara två lägen när jag kommer hem från jobbet: antingen så är jag så hungrig att jag kan dö, eller så är jag så hungrig att jag kan dö. Jag kan äta alla mellanmål i världen, men så fort jag sätter mig på tåget på väg hem skriker magen efter mat. Förstår inte grejen med det? Måste vara den långa pendlingen? Idag orkade jag inte vara vettig, ha tålamod och laga mat (trots att jag innerst inne är otålig och vill tömma chipsförrådet i väntan på att den tillagas för att jag MÅSTE HA MAT NU). Så det blev såhär: "Jag vill inte vara med", sa F och duckade. Han sitter alltså inte sådär och kör. Haha. Förlåt för gnäll, men just nu har jag sån sjuk huvudvärk och hela min kropp är bara sönder. Ska försöka koppla bort allt i huvudet och lägga mig på soffan. Hörs imorgon!
