Nu är F hemma igen, men innan dess var jag och Henri ensamma några dagar. Det hände inte mycket alls, men nu har jag ju en blogg so here we go. Vi gör samma sak varje dag efter jag hämtat honom på förskolan: går hem och steker bananpannkakor. Denna bild är dock från en frukost. Jag äter mina med en klick kvarg och granola. I alla fall, det är en så mysig tradition och han är så inne i sina pannkakor att jag hinner städa fint i köket. Efter det går vi ut och leker en stund. Bloggbevakning tog upp det jag skrev om *farliga* lekplatser och i kommentarsfältet undrade folk hur jag inte kan klättra efter. ”Det är oroande att en frisk vuxen inte kan klättra efter på en lekplats avsedd för barn”. Haha va? I vissa konstruktioner får jag inte ens plats. Jag syftar ju inte på lekplatser likt denna på bilden. Det finns betydligt högre och mer avancerade varianter. Men absolut, han är lite för duktig på att klättra för sin ålder och jag är smidig som ett kylskåp. Han är mycket bättre på det än jag. Gjorde en indisk kikärtsgryta från Hello fresh som vi sen värmde till middag nästan varje dag. Gäller att göra det enkelt när man är själv. Han äter glatt absolut allt jag serverar. Låt det aldrig sluta!! Sen har det blivit pyjamasmys såklart. Älskar älskar att han numera kan sitta still en stund i soffan. Handlar om minuter, men ändå. Så mysigt. När han har somnat för natten har jag smugit ut och kollat And just like that. Ni frågade vad jag tyckte och jag får väl erkänna att det är sådär. Så otroligt PK och överdrivet. Försöker de överkompensera pga kritik genom åren, eller driver de med hela grejen? Känns liksom inte naturligt. Men det spelar ingen roll. Är så glad över att få följa med i deras liv igen. Jag kollar t.ex. forfarande på Greys. Det handlar liksom inte om det är bra eller inte. Det handlar om investerade känslor. De är mina vänner, vill veta hur det går. Fastnade med min serie till midnatt en kväll och det fick jag ångra när Henri bestämde att det var morgon klockan 04.00. ”Tog det lång tid att få honom att somna om”, undrade F. Åh nej nej. han somnade aldrig om. Random bild, men här hade jag precis lämnat på förskolan. Behövde en bagerifrulle. Och så har vi facetimat med F. Henri hade dock inte tid att prata, han hade fullt upp med att sätta fast en ”skruv” under vårt bord. Det var det ungefär. Mysigt har vi haft.
