Två tidsoptimister som ska på bröllop. Vi hade redan svårt att hinna till saker, släng på en snart tvååring på den mixen och det är praktiskt taget omöjligt. Som tur är hade vi 50 minuter på tåget. F satte på sig manschettknappar, jag sminkade mig och så åt vi lunch i form av det vi hann köpa på Pressbyrån innan tåget gick. F googlade hur man viker...ja vad det nu heter. Den där tygbiten man har i bröstfickan. I Malmö plockade en buss upp oss och tog oss till Alnarp. Det blev en promenad. Mycket glad att inbjudan talade om att promenadvänliga skor var bra att ha med. Till slut kom vi fram till magnoliagläntan. En helt galen vacker liten plats. Det var stekande hett. Vi högg tag i äpplemust och sökte skugga under ett träd. Sen kom de ut. Det var som en saga. Ida hade en otrolig bröllopsklänning i linne och blommor i håret. Har funderat så mycket på hur Ida skulle se ut. Jag visste inte vad jag hade att förvänta mig. När jag såg henne kände jag att det var så himla mitt i prick. Wow alltså. DE SA JA!!! Det firade vi med snacks och bubbel. Det blev tipsrunda och en trip down memory lane vad gäller Ida och Niklas relation. Visste ni exemplevis att de åt falafel på sin första dejt eller att Ida trodde hon skulle bli friad till på toppen av Kebnekajse när Niklas började rota i väskan, men fram kom Marabou choklad. Min outfit har ni ju redan sett. Här har vi F. Han var stilig i en ljus gråblå kostym. Temat var sommarfin. Bussarna tog oss sedan till Ribersborgs kallbadhus i Malmö. Helt otroligt vackert där. En fantastisk lokal. Och maten!! Jag fantiserar ibland om mitt bröllop som jag aldrig kommer ha och tänker ofta att jag hade velat ha det casual, typ med foodtrucks. Men nej, jag ångrar mig. Halva grejen är ju att det är sittning och tal osv. Älskar bröllop! Mellan varven smög vi ut för att lufta oss. Niklas överraskade Ida med en sång. <3 Efterrätten var en ostbricka. Följt av bröllopstårta. Efter tårtan blev det dans, men då var vi tvungna att springa för att hinna med sista tåget hem. Först av alla! Sån besvikelse att vi inte kunde vara med på fuldansen som utlovades. Men trots att vi gick hem "tidigt" var vi inte hemma förrän typ 03.00. Mysigt att ha en kväll med F bara vi två. Ehh ja och alla andra där då, men ni fattar. Henri passades av sin farmor hemma hos oss och det hade gått jättebra. Till och med nattningen hade funkat bra. Förra gången vi var på bröllop för typ exakt ett år sedan var det bara kaos, han åt ingenting och han sov ingenting. Sån lättnad att det gick bra nu.
