Log när jag såg denna story hos Michaela Forni precis. Exakt så har jag känt idag. Varför längtar man så mycket efter hösten egentligen. Vardagen är ett enda långt lopp att försöka springa och så fort man ish är i mål börjar det om. Blir aldrig klar med något och allt plingar. Hade höstfeeling och gjorde en megabatch med gulasch ikväll. Det tog en evighet och sen svalnade den aldrig, fanns inte tillräckligt med matlådor och fick inte plats i frysen. Ett extremt icke-problem jag vet. Men haha redan trött på hösten. Något jag ser fram emot denna vecka är att jag ska på AI-utbildning. Det tänkte jag göra när jag var arbetssökande, men det blev aldrig av. Annat jag ser fram emot är att klippa mig. Och just det, att det blir sommar igen. 27 grader typ hela veckan? Känns helt orimligt faktiskt. Tar tillbaka att jag ser fram emot det. Vill inte ha höst, men inte sommar heller. Tror faktiskt inte jag vill ha något alls.
