Det som var på väg att bli den bästa veckan på länge avslutades precis tvärtom. Ibland undrar jag hur det ens är möjligt. Kan inte allt få vara bra nu. I några år i alla fall. Inte trauma på trauma. Så fort man slappnar av dyker cancer, olyckor eller andra tråkigheter upp igen och igen. Men ännu vet vi inte säkert. Jag försöker tänka positivt och hoppas på bra besked. Det behöver inte vara det värsta. Jag är glad att det är måndag så att jag kan jobba och tänka på något annat. Inte ha tid att googla i timmar, läsa forskningsrapporter och ta hobbyläkarexamen. Jag är en person som måste VETA för att kunna hantera mina känslor. Jag vill ha svar. Väntan är olidlig. Igår ritade jag ett kök på Ikea för att tänka på något annat en stund. Men som sagt. Jag försöker vara positiv. Det här ska gå bra. Allt är bra. Så måste det vara.
