Att stressa bakom en skärm är ganska speciellt. Man har alla dessa panikartade, exploderande känslor inom sig, men får inte utlopp för dem överhuvudtaget förutom lite smattrande på tangentbordet. Jag skulle kunna springa en mil just nu, tänkte jag för mig själv idag. Ja? Det är kanske exakt vad jag behöver göra? Jag rör mig mycket mindre nu när det är kallt ute och jag tror inte det är bra för min stressnivå. Innan jag visste ordet av det hade jag signat upp ett gymkort online och idag har jag alltså varit på gymmet för första gången på jag vet inte hur många år. Det blev långt ifrån en mil, men det kändes ändå bra att röra på sig lite och inte tänka på annat än musiken i mina hörlurar. Måste vara den enda som signar gymkort två veckor innan årsskiftet btw. Jahapp. Nu är det bara några dagar kvar av denna stress och sen är det julledighet. Längtar så mycket. Nu kör vi sista rycket HEJA ??
