Jag brukar skämta om att det vore en miljon gånger lättare att blogga om jag hade en pojkvän med foto-intresse. Men det vore det faktiskt. Som Kenza eller Foki. Deras pojkvänner kanske också suckar när man frågar om de kan ta bild till bloggen, men de gör åtminstone ett bra jobb. Min pojkvän då? Han kunde inte varit mer ointresserad. Nu har han dock äntligen slutat skära bort mitt huvud på bilden och förstått att EN bild oftast inte räcker, men han bryr sig inte riktigt om ljus och sånt där. "Trädet gör ju så att jag får konstiga skuggor i ansiktet", sa jag. "Vänd på dig lite då", sa han. Mmm bra. Då ser det ut som att jag har väldigt markant och en aning missplacerad rouge istället. Sen orkade han inte ta fler.
