Jag lever fortfarande. Hamnade i världens svacka. En sån där inte-ätit-på-två-dagar-och-känner-för-att-ge-upp svacka. Min cykel gick sönder. Min dator gick sönder. Kändes som att allt gick emot mig. Men så fick jag en liten insikt ikväll. Antingen får jag lägga mig ner och dö, eller så tar jag tag i mitt liv och slutar tycka synd om mig själv. Jag kan inte misshandla min kropp såhär. Jag kan inte ge upp för att jag är ledsen. Visst. Jag önskar att saker vore annorlunda och det kanske de blir också. Om det är meningen. Men jag måste ta hand om mig själv. Det blir bra till slut oavsett vad som händer. Det vet jag ju. Min dator just nu. Skärmen är halvt sönder. Förstår inte vad som har hänt? Jag har inte tappat den. Dags för Macbook nu kanske? Ska checka med min revisor (läs: mamma) om det går att lösa.
