På väg hem från biblioteket hämtade jag ut några paket varav ett var stort och tungt och när jag skulle ta bussen hem så stannar en kille mig, han liksom tar tag i min arm och stannar mig. "Ehh hej?", undrar jag. "Jag ville bara säga att du är vacker", säger han. Alltså va? Visst att sånt händer när jag festar eller att killar ropar det på gatan, men att ta tag i min arm sådär för att säga det mitt på ljusa dagen? Så obehagligt. Irriterad som tusan satte jag mig på bussen. Bussen var nästan tom och jag satte mig längst bak där ena sätet var sönder. Eftersom det var sönder kändes det okej att ställa paketen bredvid mig, ingen vill ändå sitta där tänkte jag, och dessutom var det ju nästan ingen folk. Vi åker 20 meter och sen flyttar en kvinna sig från sin plats och vill sitta sig bredvid mig. Jag flyttar upp paketen och väskan i knät och blir sjukt obekväm. Jag menar, bussen är helt tom och hon väljer att sitta bredvid mig när jag har så mycket saker och dessutom på ett söndrigt säte. Hon börjar prata och prata och prata. Inte otrevlig alls och ville väl säkert bara ha sällskap. Jag kanske låter som världens mest gnälliga och ni kanske tycker att "killen bara ville vara snäll" (där håller jag inte med, men det vet vi ju redan) och att kvinnan "bara ville ha någon att prata med". Men jag får panik när främlingar inkräktar på min space sådär. Jag börjar nästan tänka att jag ska sluta se så "trevlig" ut. Att jag förstår folk som luktar. Kanske är det en strategi att inte duscha (obs ej folk som inte har något val, menar de som struntar i det). Kanske har de kommit på hur man blir lämnad ifred? Kanske jag ska sluta le? Jag pratar gärna med folk, men inte sådär påträngande. Får panik. AAAHHHHH. Aja. Tack för att jag fick gnälla av mig.
