Det finns väl inget mer romantiskt än att vakna av att någon viskar "tvätt" i ens öra? Vi tvättade igår och allt hann inte torka så jag lovade F att jag kunde gå upp idag och hämta tvätten i tvättstugan när han gick till jobbet om han kom ihåg att påminna mig. Därav detta pedagogiska väckande. Hej! Bjuder på tre webcambilder för gamla tiders skull. Saknar SÅ när man bara kunde knäppa några sådana och sedan hade man fixat bilder till sitt blogginlägg. Man kunde till och med fotografera sin outfit med en webcam(!). Ska man göra det idag behöver man liksom en fotograf, en person som håller en reflexskärm, tur med blåsten och sen ska man låtsas gå över gatan i en storstad. Typ. Blogging 2009 var ingen konst. Men visst var webbkamerorna bättre då? Eller är det jag som var mindre kräsen gällande bildkvalité? Jag ser liksom ut som en porslinsdocka trots tre finnar. I alla fall. Tack för era kommentarer igår. Så himla nyttigt! Jag tänkte lyfta fram några kommentarer som jag tycker är extra viktiga. Hoppas det är okej, om inte så säg till. Handen upp alla som haft Truman show känslan! Jag har känt så hela mitt liv typ? Att alla vet om något inte jag vet om, eller att mina vänner inte vill vara med mig egentligen osv. Så skönt att veta att jag inte är ensam om att tänka så. Så viktigt att komma ihåg att även den personen vi tänker är så "lycklig" inte alltid är det. Jag minns så väl när en nära vän till mig berättade om hur dåligt hon mådde för några år sedan. Min reaktion var typ "men ditt liv är perfekt, vad har du att må dåligt över". Så okänsligt och trångsynt av mig att säga så. Men det är så lätt att romantisera andras liv och glömma bort att de också är människor. Hahaha igenkänning big time på det här. Alltså ibland kan jag grubbla över en sak jag sagt för FEM år sedan. Eller det jag sa till min vän som jag nämnde precis...Varför håller man på såhär? Ja! Ibland kan jag få för mig att att en vän är arg på mig och gå igenom precis allt vi sagt till varandra och sedan kan jag fantisera ihop en anledning till varför hen är sur. Eller så kan jag inbilla mig att min chef/kund inte är nöjd med ett jobb jag har gjort och försöker tolka detta genom mejl som vi skickat till varandra eller inbilla mig hur hen har stått och kritiserat mitt arbete inför sina kollegor eller liknande. Hjälp. Tur att man inte håller på såhär alltid. Så SKÖNT att veta att alla är lika störda som en själv. Men vet ni? Idag är en bra dag har jag bestämt :)) Idag tycker alla om mig och jag är bra på allt. Punkt.
