Jag har hållit i mitt livs första föreläsning! Jag glömde dock mer än hälften, pratade alldeles för fort och var obeskrivligt nervös. Jag hade skrivit upp stödord, men av någon anledning glömde jag dem på min plats och kom på det när jag pratat i någon minut. Så det var bara att köra på från minnet, vilket gick sådär. Tur att ingen visste vad jag egentligen skulle säga. Men det gick bra ändå tycker jag. Jag hade nämligen förväntat mig att svimma eller något liknande. Usch alltså. Borde läsa någon retorikkurs som tillval senare.Eller så ger övning färdighet kanske. Alla på konferensen var hur trevliga som helst och det var intressant att få lyssna på allt de hade att säga. Det var verkligen en ära att få vara med! En grej måste jag dock nämna. En kvinna pratade före mig och en efter mig och båda berörde jämställdhetsfrågor eller genus på något sätt. När det senare var frågestund med alla oss tre på scenen betedde en av mina lärare (på Strategisk kommunikation institutionen) sig fruktansvärt respektlöst och skakade tydligt på huvudet och sade "bullshit" när en av kvinnorna pratade. Jag blev chockad och kände mig obekväm. När det var hans tur att ställa en fråga ifrågasatte han vad de sa och undrade varför de pratat om "gender equality" och inte "real expertise" och sa att vi såg ut som "körtjejer" när vi står på scenen. Alltså jag är helt okej med att man ifrågasätter eller inte håller med. Men det där var inte okej. Litet diskret smygbild på min plats. Nu förstår jag varför våra föreläsare alltid "glömmer" att hämta en mikrofon. De är grymt obekväma! Kul att olika föreläsare hela tiden använde sig av bloggare som exempel. Här ser ni Daniel Paris. Efteråt. Pjoh! I DID IT! Fick en present också. Gulligt! Asken är från lakritsfabriken, ska bli kul att prova.
