Påsen. När jag åkte tåg idag frågade en kille som satt i sätet mitt emot om jag kunde passa hans påse under tiden han gick på toaletten. "Javisst, det är inga problem", svarade jag. Men det ångrade jag ganska fort. När det hade gått fem minuter och mannen inte kommit tillbaka började jag bli orolig. Tänk om han gått av tåget och glömt påsen? Vad ska jag göra när jag behöver gå av? Ta med den? Låta den vara kvar? Ååhh, jag vill inte ha detta ansvar! Efter tio minuter började jag bli ännu mer orolig....tänk om det är en BOMB?!! Tänk om han gick på tåget, lämnade en bomb och sen gick av? Men varför skulle någon vilja bomba ett Öresundståg? Fast vad vet jag. Det vill man kanske. Det är inte som att sådana grejer brukar vara logiska. Visst tickar den ändå lite?? Hur gör man när man ska desarmera en bomb då? Vilka kablar är det man ska klippa av? Finns det ens kablar, eller är det bara på film? Ska jag googla? Efter femton minuter började jag istället se mig omkring efter kameror. Jag tänkte att det säkert var ett social experiment och jag blev smygfilmad för att de ville se min reaktion. Jag har tydligen blivit helt störd av alla dessa artiklar och länkar som delas i sociala medier hela tiden. Jag såg framför mig rubriker som "A man asked a girl to watch his bag while he went to the bathroom, what happens next is amazing". Vad vill de att jag ska göra då? Sitta kvar snällt och vakta? Säga till någon? VAD ÄR RÄTT ATT GÖRA? Åhhh, jag kommer ju bli hånad bland kommentarerna....... .....och mitt i det resonemanget kom mannen tillbaka. Han hade inte glömt den, det var inte en bomb och jag blev inte smygfilmad (vad jag vet). Han tackade så mycket för hjälpen och jag kunde återigen återhämta mig från min skenande fantasi och paranoida tankegångar.