Jag har en hemlis som jag ska avslöja för er. Eller egentligen är det ingen hemlighet, de flesta av er har redan anat det. Jag menar, helt plötsligt publicerar jag inga bilder på mitt hem och sedan bor jag plötsligt i Helsingborg och sen ser mitt hem annorlunda ut. Ni bara que?!?! Jag har alltså flyttat in hos min kille. Jag har kanske inte blivit sambo på riktigt eftersom jag fortfarande har min lägenhet kvar (har dock knappt varit i den på fyra månader och den är mest en garderob, men ändå) och jag har inte adressändrat. Men jag har allt förutom möbler och diverse köksprylar i en annan lägenhet varje dag. Jag kom på att det var i princip omöjligt att jobba i en stad, bo i en annan stad och ha en pojkvän i en tredje stad. Dessutom ville jag, som ni vet, bort från Landskrona och att få bo med den man tycker om är ju fantastiskt. Det bara kändes så naturligt och bra att det blev såhär. Jag har knappt reflekterat. Det har aldrig varit så mysigt att laga mat, komma hem, tvätta, gå och lägga sig och vakna. Allt det tråkiga blir bra. Innan alla bara "DET ÄR FÖR TIDIGT!!!!", vilket jag kan förstå om ni tycker då vi i princip bodde ihop innan vi ens blivit ihop...haha. Men 1) Skiter det sig så ordnar det sig. 2) Det finns par som är ihop flera år som flyttar ihop och sen gör slut. Det finns ingen garanti på något ändå. Yolo tänker jag. Det som dock blir lite knepigt är min lägenhetsjakt. Jag vill ju köpa boende. F har en hyresrätt (en tvåa), och det funkar bra att bo där två personer, men jag vill fortfarande köpa och det vill han också längre fram. Det får bli hur det blir helt enkelt. Jag tittar fortfarande och kommer det något som är helt perfekt får jag se hur jag/vi gör. Det löser sig. Då vet ni det. Har nästan känts som att jag ljugit för er? Helknäppt. Tänk vad fort livet kan förändrats förresten. Så sjukt. Man vill bara åka tillbaka i tiden och klappa på sig själv när man var helt knäckt över att inget i livet gick som man ville och säga att det kommer bli bra. Det blir alltid bra.
