Tänk. Denna bil köpte jag för två år sedan från en Anette i Hässleholm. Det känns som ett annat liv. Sedan dess har jag hunnit lära mig köra bil, (och bli livrädd för att köra bil...), ta körkort, flytta (två gånger!) och säga upp mig. Med mera med mera. Men nu har Nettan fått en ny ägare. I helgen lade jag ut annonsen och några timmar senare var den såld. Jag borde kanske ha en speciell anknytning till min första bil och tycka att det är tråkigt att sälja den. Men jag tycker bara att det känns skönt. Det beror väl mest på att jag inte tycker om att köra. Om jag har behov av bil igen i framtiden kommer jag att ta körlektioner för att öva upp självförtroendet och jobba med min rädsla. En osäker bilförare är en dålig bilförare. Men tills dess är det skönt att slippa. Dessutom ska det bli sååå skönt att slippa parkera om den var och varannan dag. Är det något som bilen gjort mig grym på så är det ju att parkera. Haha. Hejdå Nettan! Tack för körkortet!
