Bloggen fungerade inte igårkväll, kanske lika bra då jag var helt död. Nej, kära läsare, jag har inte vikt ut mig. Det är inte ett måste bara för att Bingo Rimér är i närheten. Kul att ni tror det dock. Det hade väl varit något. Jag tog bilder till ett reportage Veckorevyn har gjort. Resultatet får ni se när tidningen kommer ut. (31 mars!) Tågresan hem igår är det värsta jag varit med om. Jag var dödligt trött och försökte sova, medan ett litet barn höll låda hela vägen. Först fick vi lyssna på något lamt barnprogram på datorn som barnets förälder släpat med. Hörlurar? Någon? Sedan började barnet sjunga. Det var ingen söt litet barnröst, utan det var skrik-sjunga för fulla muggar. När man inte trodde att det kunde bli värre lät föräldern barnet springa runt i tågkupén och skrika. Verkligen skitkul. Jag funderade nästan på om det var värt konsekvenserna om jag bara hade tagit skitungen och slängt ut den genom fönstret. Väl framme i Lund (var tvungen att göra ett tågbyte för att komma till Landskrona) blir jag plötsligt otrolig kissnödig (eller ”kissig” som vi säger här nere i Skåne). Självklart missade jag första tåget och fick sitta och gunga på en bänk i väntan på nästa. Nynnade för mig själv för att hålla kisset inne. Nu är jag hemma, har sovit skrämmande länge och har fortfarande inte vågat tvätta av mig sminket. Jag har aldrig haft lösögonfransar tidigare och är rädd att hela ögat ska följa med när jag drar av dem.
