Åh vad irriterad jag blev på er igår. Jag är fortfarande irriterad faktiskt. Men jag försöker tänka att det finns en anledning till varför ni tog illa upp och att ni inte medvetet sitter och försöker hitta fel och sprida negativ energi. Jag tycker att detta är så jobbigt. I perioder bryr jag mig inte, men när jag tänker efter så vill jag ju verkligen aldrig någonsin såra någon eller trampa någon på tårna. Det har begränsat mig massor i mitt bloggande. I början skrev jag precis vad som helst i min blogg, allt var såklart uppenbart ironiskt (åtminstone i min värld), men ju mer besökare jag fick, desto mer ansvar kände jag att jag hade. Idag är jag försiktig. Klart jag vet att någon kommer att reagera ibland när jag skämtar om Harry Potter (blink-blink) eller lägger upp en bild där min pojkvän tar stryptag på mig. Det händer att jag saknar den gamla Egoina, men samtidigt så bryr jag mig om er. Haha. Jag vet att det är hur knäppt som helst. För det kvittar ju verkligen vad jag skriver! Jag hade kunnat skriva en stenseriös blogg om hur man knyter skorna. Folk hade ändå tagit illa upp. De hade kanske inte knutit skorna som mig...de hade kanske inte haft fötter....de hade kanske inte haft råd med skor. Ja, det kvittar. Så jag ska försöka att inte bry mig längre. Jag drar gränsen lite längre ner än min egen gräns för er skull, men alla de där osynliga gränserna och gråzoner kommer jag inte bry mig om längre. Haters gonna hate. Jag hatar uttrycket, men det är så sant. Ska man ta hänsyn till alla kan man lika gärna skita i det. Krönika jag skrivit som är inne på samma ämne hittas HÄR om någon är intresserad.
