Igår åkte jag hem till Lina efter jobbet för att umgås lite och hjälpa henne bygga ihop en möbel. Hon har precis flyttat och jag är sååå avundsjuk. Ni förstå inte hur fin hennes lägenhet/hus är. Ja, jag skriver så för jag vet faktiskt inte vad det ska klassas som. Hon har alltså ett eget litet hus! Det är helt galet. Är nästan lite arg på henne, men unnar henne såklart det. Först gick vi ner till stan och åt mat. Sås är livet. Sedan gav vi oss på byrån. Lite vin och choklad som bränsle. Lina är den enda jag känner som också älskar Marabou saltlakrits. Tror jag sa något i stil med typ "det är därför jag är kompis med dig" när vi enades om att det var den smaken vi skulle ha. Bakom vinglasen döljer sig förresten världens mysigaste terass!! Alltså åh! Rosé där i sommar ja. Det gick väldigt bra för oss i byggandet tills vi skulle sätta ihop lådorna och då gick det inte mer. Det stod mellan alternativen att vi bara skulle ta spik och "spika ihop den" eller att slänga ut hela möbeln ur fönstret eller att åka till Ikea och berätta att det var fel på den (undrar hur ofta folk gör det förresten?). Det slutade med att vi fick tillkalla hjälp i form av F som skrattade lite när han upptäckte varför vi inte klarat det. Men alltså det var en skåra i en av "plankorna" som inte syntes eftersom det var målat över den. Det var alltså en hinna av färg som dolde skåran. Inte lätt att veta. Slutet gott allting gott. Lina har en fin byrå och jag fick skjuts hem.
