Haha, detta är så kul. F brukar hjälpa mig med att ta bilder till bloggen, som igår när jag ville ha en bild när jag körde för att liksom symbolisera att jag *lyssnar på ljudbok*. "Kolla nu så att ljus och sånt där är okej", sa jag. "Du är alltid så kräsen", sa han. Haha alltså.... Jag tror inte att han inser att halva kamerarullen ser ut som bilderna ovan. Men han har blivit duktig faktiskt. När vi träffades brydde han sig mer om bakgrunden än personen han skulle fotografera (mig). Han bara: "Ställ dig där så får du den fina utsikten i bakgrunden", men så var det skuggor i ansiktet som gjorde att jag såg helt knäpp ut. Fast bakgrunden var ju bra!!! Haha. Men visst gjorde man så när man fotograferade när man var yngre? Undrar om det är det här med sociala medier och "framställningen av jag:et" som gjort att man bytt fokus? Eller är det bara bloggerskor som tänker såhär? Vanliga dödliga kanske tar bild vid "fina bakgrunder" oavsett ljus medan bloggerskor vänder sig åt andra hållet om det krävs, för att få det perfekta selfieljuset. Bakgrunden är ju sekundär. Andra ba: "Här är vi vid Eiffeltornet", och bloggerskor ba: "Här är jag vid Eiffeltornet", "Var är Eiffeltornet då?", "Ehhh, på andra sidan? Vaddådå?".
