Förstår ni att jag måste gå upp innan 06.00 imorgon? Jag börjar klockan 08.00, men inte nog med det så måste jag ju åka till Malmö också. Det känns helt sjukt. Inte att åka till Malmö alltså, men att gå upp tidigt. Jag och J har försökt skärpa oss hela veckan och vända rätt dygnet eftersom skolan börjar snart. Vi har försökt gå och lägga oss tidigt och gå upp tidigt. Men jag kom på en grej. Vi vänder ju inte rätt dygnet. Jo, vi vänder det rätt enligt vad samhället menar är rätt dygnsrytm. Men min rätta dygnsrytm är inte att gå och lägga mig innan 01.00. Så nu när vi försökt skärpa oss denna vecka har det ändå slutat med att vi är i säng cirka 02.00. När vi skulle sova igår pratade vi om hur vi misslyckats med att "skärpa oss", men jag tycker nog inte att vi misslyckats. I vanliga fall hade vi nämligen gått och lagt oss vid fyra istället. Det är ändå två timmars förbättring och det är i vårt fall verkligen "att skärpa sig". Det vi ska göra är ju inte att skärpa oss. Vi måste anamma en helt ny livsstil. Låt mig förklara i en dietmetafor: Att skärpa sig är: att låta bli att småäta godis efter middagen. Det vi måste göra är: att sluta äta helt och hållet. Eller typ äta lite kokad torsk var tredje dag. Så. Nu tar vi en tyst minut för att jag måste gå upp 06.00 imorgon. Usch och fy.
