När jag var yngre hatade jag min näsa. Jag tyckte att jag hade en grisnäsa. På kvällarna innan jag somnade brukade jag ligga och trycka ner min näsa. Jag trodde väl att om jag tryckte tillräckligt mycket så skulle den ändra form. Men så en dag satt jag och mamma och tittade på tv. Jag minns inte vad vi tittade på, men jag minns tydligt att tjejen i programmet hette Tess och jag tyckte att hon var hur söt som helst. "Åh, jag önskar att jag hade hennes näsa", sa jag till mamma. Sekunden efteråt skulle till att ändra hela min syn på mig själv. "Men din näsa ser ju ut precis som hennes", sa mamma och tittade på mig förvånat. Sedan dess har jag varit stolt. Inget mer tryckande. ...för jag är ju söt!
