Jag har haft två dåliga dagar. Har varit så slut på energi att jag nästan känt mig sjuk. Är fortfarande inte helt övertygad om att jag inte är sjuk faktiskt. Men jag känner min kropp och mitt mående och vet att det är helt normalt för mig att få sådana dippar efter en social period eller ett stort happening. Jag orkar ingenting och behöver vara själv och gömma mig från omvärlden för att återhämta mig. Jag kan inte alls förstå folk som bor i kollektiv. Jag får panik bara av tanken. Är så tacksam över att jag inte bott i en större stad och varit tvingad att göra det av ekonomiska skäl. Tänk att behöva stöta på människor hela tiden när man går på toaletten eller ska hämta mat i köket. Uhhh. Det räcker att jag har F liksom. Haha. Önskar man lärde sig mer om sånt här i skolan. Om hur olika människor kan vara. Hur man kan reagera på sociala situationer och intryck som ljud och ljus, att alla inte funkar likadant. Och om pms såklart. Tror det är livsviktigt att lära sig om hur hormoner kan påverka ens mående från tidig ålder. Nog om det. Jag har sovit ut och varit för mig själv i två dagar nu och börjar känna mig lite pepp på livet igen! Så det är skönt.
