Vilken jäkla dag. Har rest runt halva stan för att hitta en grej vi behöver till golvet imorgon som var slut överallt. När jag äntligen kom hem skulle jag vara smart och lägga fram mitt pass till resan på söndag och upptäcker då att det gick ut för flera månader sedan. Alltså panik! Har efter ihärdigt googlade och hjälp från kompisar kommit fram till att jag förhoppningsvis kan få ett provisoriskt pass på norska ambassaden i Köpenhamn. Håll tummarna för att det går! Annars kan jag inte följa med till Österrike på söndag. Men låt oss prata om något roligare. Vi skruvar tillbaka tiden till i fredags: Efter jobbet tog jag med mig min resväska och promenerade till stationen för att ta tåget fel riktning. Istället för att åka hem åkte jag till Köpenhamn. För att skaffa ett provisoriskt pass! Haha nä. Men det borde jag ju gjort. Jag skulle på mini-weekend med Caroline! Caroline som jobbar i Köpenhamn mötte upp mig vid tåget. Precis då fick jag en notis på telefonen om att Corona-viruset kommit till Sverige. "Nu är det kört", sa jag. "Detta kan vara vår sista kväll i livet". Och bara sådär hade vi satt tema för kvällen. Vi började med ett glas bubbel såklart. Gick till ett ställe där bartendern inte förstod svenska. "I'm from France", sa hon och då beställde Caroline helt sonika på franska. Jag ba: ??? Vet ju att hon pratar franska, men blev ändå så imponerad. Är inte detta den bästa delen av kvällen ändå. Det första förväntansfulla glaset. När vi kom ut hade det redan börjat skymma och vi spanade i affären längs vägen till vårt hotell. Såg mycket fint, men köpte inget annat än strumpbyxor. Väl framme och incheckade drack vi bubbel, lyssnade på musik, tog sönder strumpbyxorna och provade kläder. Redo för att göra stan! Men först: mat. Att leta restaurang var ett uppdrag vi (= Caroline) tog mycket seriöst och vi valde slutligen Garden Restaurant. Och vi blev inte besvikna. Lägg ägg vad gott det var. Kanske topp tio av rätter jag ätit någonsin. Så välkomponerad. Ville gråta! Brukar numera fråga alla personer jag träffar vad de hade önskat som sin sista måltid och nu har jag äntligen ett bra svar själv. Detta!!! Sjukt att jag knappt vet vad det var. Typ kalv, blomkålspuré, chips och sotade rödbetor. Inte nog med det hade jag även en mycket fin utsikt. Avrundade den lyckade måltiden med crème brûlée och kaffe med Baileys. Sen var jag så mätt att jag hade svårt att andas. Blir väl så när man slickar tallriken. Efter maten var det dags för kvällens höjdpunkt och egentligen hela anledningen till vår mini-weekend: karaoke! Vi som endast brukar sjunga karaoke i vardagsrummet till youtube ville såklart göra det på riktigt för en gångs skull. I mikrofon. På scen. Vi gick till Sams bar och peppen var total. Men oj vad besvikna vi blev. Det var smockat med folk och man kunde röka inomhus (fick seriöst tvätta håret tre gånger innan röklukten gick bort). Vi höll humöret uppe ändå och beställde låtar, men fick vänta över en timme på att det blev vår tur och när det äntligen var vår tur stal någon annan låten. Vi lyckades sjunga kanske 3 låtar och då var vi ändå där från 23.00 till 05.00. Så fail. Aja. När vi släppte karaoke-biten hade vi väldigt roligt. Jag har sagt det innan, men det är verkligen något särskilt med karaokeställen. Folk är mycket mer öppna och sköna. Sen blev det suddigt och dags att åka hem. Blev ett stopp på Mcdonalds där jag råkade stjäla med mig någons chili cheese. Men synden straffade sig snabbt för dom hade glömt min dipp. Tack för denna gång Köpenhamn! Ses snart igen! Ja...jo...tydligen jättesnart då klantjag behöver ett pass.
