I elva långa månader har vi längtat, drömt och hoppats. Vi har försökt tänka på annat. Sakta har saknaden släppt och hjärtat har börjat läka. Vi har lärt oss att leva utan. Vi har tröstat oss med andra säsongsvarianter och vi har intalat oss själva om att den ändå inte var så bra. Nä. Vi förtjänar bättre än något som bara kommer när det passar och sen sticker igen. Det är bättre såhär. Vi behöver inte den. Nu är det nog. Kommer den tillbaka nu kommer vi inte köpa den. Inte ens titta på den! Men sen en dag dyker den upp överallt i flödet, försöker ta kontakt och det blir för svårt att stå emot. Kanske...bara...en liten klunk? Plötsligt är allt är förlåtet. TOMTELATTEN ÄR HÄR! Jag ställde klockan 10 minuter tidigare och tog ett tidigare tåg än jag brukar för att hinna köpa. /Lyckligastivärlden
