Nu ska jag iväg och fixa naglarna, sen ska jag bokföra hela dagen. Förena nytta med nöje. Eller nöje med nytta rättare sagt. Varför är det så att vissa uttryck och namn bara går att säga åt ena hållet? Som när jag var liten fanns det tvillingar i min klass som hette Anders & Håkan. Men det lät helknäppt om man sa Håkan & Anders. Samma sak är det med vissa par, eller andra vänner. Namnet måste sägas i en speciell ordning. Och alla är överens om samma ordning. Varför är det så? Och vem har bestämt ordningen? Makar jag någon sense alls? Nåväl. Off I go. Lika fina bilder as always. Hade inte tid att göra det bättre än såhär.
