Idag har jag hållit en bebis igen! Den gick inte ens lite sönder och skrek noll procent. Snacka om att jag börjar bli bra på det här med bebishållning. Detta var alltså tredje gången jag var nära en liten människa i mitt liv. Snart kan jag inte skylla på brist av erfarenhet när jag är awkward kring barn längre. Två veckor gammal var den och så söt. Den bara låg där. En sån hade jag kunnat tänka mig att ha. En snäll liten grej som inte sprattlar eller är ledsen. Träffa-föräldrar-grejen gick bra, tack som frågar (ingen har frågat!!!). Jag överlevde och de också, så det var ju tur. Jag lovar att jag inte vanligtvis brukar printscreena på Snapchat (förbjudet!). Min pojkvän skickade den till mina vänner eftersom det blivit ett stående skämt att jag är dålig med barn. Men det är jag ju inte så alls, so IN THEIR FACE!
