Idag var jag och tittade på Liv Strömquists utställning Blood mountain på museet. Jag har velat gå dit jättelänge, så idag slog vi slag i saken. Jag tycker att mens (och feminism såklart) är ett jätteintressant ämne. Utställningen bestod av små humoristiska serier blandat med fakta. Kul, och man fick sig några tankeställare. Det är sjukt hur tabubelagt mens är. Jag minns väl första gången jag skulle byta binda i skolan. Jag smög med mig bindan in på toaletten försiktigt så att ingen skulle se, sen satt jag på toaletten ansträngde mig så mycket jag kunde så att det inte skulle låta när jag öppnade bindan och rev loss remsan (tänk Mr Bean i kyrkan). Det var det hemskaste jag kunde tänka mig om någon utanför skulle höra vad jag sysslade med där inne. Tänk om någon skulle veta att jag hade mens liksom??? Är det någon som kände, eller känner likadant? Jag skulle önska att mens inte var så tabubelagt och att det automatiskt inte kopplades till skam. Jag länkar Zara Larssons fina inlägg om det hela, HÄR hittar ni det.
