Det knackade på dörren nyss. Jag blir alltid livrädd när någon är utanför min dörr och öppnar aldrig. Nu visste jag visserligen att det var ett blombud eftersom de ringde mig för en stund sedan och bestämde en tid (det är inte det lättaste att nå mig på telefon heller, jag svarar aldrig när okända nummer ringer, utan det enklaste är att lämna ett meddelande och låta mig ringa upp). Men jag blir ändå rädd. Jag kan berätta mer om det där längre fram. Går allt som det ska kommer det att bli rättegång snart. Men som sagt, det var ett blombud. Man måste bara älska att fylla år. Jag har blivit så himla uppvaktad! Tack så mycket för de fina blommorna Tailsweep!
