Ett ställe som vi gick till pga bra inkastare. Han lovade det att var hälften så dyrt med drinkar här än på klubbarna (vilket inte var sant). Vi tvingades att beställa den största drinken som var svindyr och den smakade inte alkohol överhuvudtaget. Tre gånger fick vi skicka tillbaka den, tredje gången orkade vi inte bry oss. Men vi lärde känna några norskor som vi berättade det för vilket ledde till ett litet uppror där inne och alla började klaga på sina drinkar. Personalen klappade när vi gick, haha. Den här tanten kom till stranden varje dag runt tolv, grävde ner sin käpp, gick i vattnet med kläder på och badade i flera timmar. Så himla knäppt? Lagom stor drink, ja. Jag och Lina fick en bästis när vi var ute en kväll. Den här kvinnan kallade oss till sitt bord, sen satt hon och kramade och pussade på oss och höll hand med oss. Haha okej? Hon blev jätteledsen när vi gick. Inte ett ord engelska förstod hon. Vi träffade en kille som såg EXAKT ut som Bradley Cooper (från Hangover och Limitless), det ser inte ut som det på bilden, men jag lovar att det var helt sjukt likt i verkligheten. Bara att den här killen var blond. Jag sjöng karaoke. Ser ni vilket låt? Ledtråd: Do-do-do-do-do-dooo-dooo Linas danskompis. "Han dansar så bra, jag MÅSTE dansa med honom!!!", sa hon. Kille jag träffade på BK och pratade med i väntan på min mat. "You don't look swedish", sa han. "Why?", frågade jag. "Because you're not blond". Jag blev skitsur och sa att de flesta blonda svenskar faktiskt har färgat håret, men han trodde inte mig och menade på att om man var från Sverige så är man blond. Punkt. Nu är jag visserligen norsk, men ändå.
