Jag sitter kvar ensam på kontoret och är så trött att jag skulle kunna svimma. Trots det överväger jag om jag ska gå på ett event ikväll eller inte. Man-lever-bara-en-gång rösten fightas med kroppen. Men liksom. Jag känner ingen i Stockholm och inte kan jag väl sitta på kontoret hela natten, så det är väl bara att klistra på sig partyleendet och gilla läget. Om jag hittar fram då vill säga. Är inte direkt bästis med tunnelbanan. Jag har det tufft jag. Yesterday. All my problems seemed so far away.
