Tack snälla för allt stöd. Det betyder mycket för mig. Det går åt rätt håll. Det ser inte ut som att det är något fel på nacken och hon slipper därför operation (och kan äntligen få äta något!). Blödningen i huvudet är också fortfarande stabil. Det är det viktigaste. Nu hoppas vi bara att ögonen blir som vanligt igen och att alla frakturer och benbrott i ansikte och huvud läker snabbt. Får så ont i hjärtat av att hon ligger där ensam, inte får ta emot besök och inte ens har sin telefon. Men hon är i goda händer. Imorgon åker jag och Frédéric vidare till Oslo och sen åker vi hem på torsdag. Vi försöker tänka på annat och hitta på saker, men det är såklart svårt. Gråter bakom solglasögonen om vartannat. Men det kommer bli bra det här. Känns såklart så mycket bättre nu när läget är stabilt och de har gjort alla undersökningar.
