Jag har en så dålig dag. Eller dagar rättare sagt. Det är tur att jag känner till min kropp och vet att jag har pms och bara ska försöka ignorera och slå bort alla tankar, annars hade jag antagligen mått ännu sämre. Hur tankarna gått det senaste dygnet: 1) Alla andra är mycket lyckligare än vad jag är. 2) Alla andra vet preciiis vad de vill, uppfyller sina drömmar, har det så lätt och är allmänt bara lyckliga. Alla förutom jag. 3) Jag är dålig på det jag gör. 4) Så pass dålig att jag nog måste fundera på att göra något annat. 5) Ja! Vad håller jag på med. Jag måste skaffa mig ett "riktigt" jobb. 6) Mina vänner tycker nog inte om mig egentligen. 7) Jag kan lika gärna flytta till ett annat land, eller skita i att höra av mig, ingen hade saknat mig ändå. 8) Jag är ful (kroppen full att vätska + dålig hy gör ju inte den saken bättre liksom). 9) Suck. Vad jag är tragisk som bryr mig om utseende DÅ DET INTE ÄR VIKTIGT. Ja, men ni hör ju så idiotiskt. Igår var jag och fikade med mina tjejkompisar och när jag kom hem fick jag för mig att jag "absolut inte kan leva såhär äckligt" och började maniskt finputsa hela köket. Sedan gick jag plötsligt och storhandlade efter ett litet sammanbrott över att "vi inte har någon mat och JAG ORKAR INTE så hopplösa vi är som aldrig kan planera veckohandlingarna". Alltså det är väl bra att jag använder min ångest till något produktivt istället för att inte orka upp ur sängen, men ÅH vad glad jag är över vetskapen att dessa perioder går över. Nu ska jag, min negativitet, mitt katastroftänk, mitt självhat och min ångest gå och överleva en dag till. Hörs sen!
