2017 har varit ett väldigt stormigt år för mig känslomässigt. Det har inte funnits något linjärt överhuvudtaget. Bara toppar eller dalar. Bara jätteglad eller jätteledsen. Bara lycklig eller olycklig. Det har dock varit ett lugnt år arbetsmässigt. Jag har varvat ner, tagit hand om mig själv och inte pressat mig mer än nödvändigt. Kanske är det därför jag hunnit tänka så mycket? När tankarna inte fylldes med tusen måsten stod jag kvar, hann känna efter och visste inte vem jag var längre. Vad vill jag? Vill jag leva såhär? Varför är jag inte lycklig? Något saknas. Men vad. 2017 har varit det mest omtumlande och förvirrande året i mitt liv känslomässigt. Jag har fått reda ut vad jag önskar av livet, vad jag förväntar mig och vill ha, men också vem jag är. Förutom min personliga utveckling har en del andra stora saker också hänt. Låt oss kika på de största händelserna: Karriär Jag sa upp mig! Efter många diskussioner med mig själv fram och tillbaka tog jag till slut steget. Efter att ha haft heltidsjobb, pendling, bloggen och krönikor samtidigt i nästan två år förstod jag att det inte var hållbart. Jag var tvungen att välja och valde mig själv och mitt företag. Från att alltid ha haft bloggen som en sidogrej satsade jag fullt ut, men kom på efter ett tag att det blev ganska...tråkigt att bara ha det. På något magiskt sätt löste problemet sig själv och jag började konsulta inom marknadsföring på deltid samt startade en podcast tillsammans med Moa. Plötsligt hade jag allt. Självförverkligande, rutiner, frihet OCH fritid. Bästa jag gjort. Veckans Smash I juni var jag på hemligt möte i Göteborg och träffade Moa! Ni trodde att vi bara tog en vänskaplig fika, men HAH. Vi hade annat i görningen. Vi planerade nämligen att starta en podcast ihop. Från början tänkte vi göra en "semesterpodd", men jag är glad att landade i Veckans Smash istället. Moa alltså. Så tacksam över att ha fått lära känna henne och så fint att ni varit med på vår resa helt från början. Tänk så knäppt ändå att börja podda med någon man knappt känner. Moa är en av de smartaste och roligaste människorna i mitt liv. Hon har lärt mig så mycket och jag är glad att hon skickade det där hej-ska-vi-podda-ihop-mejlet i maj. Det finns ingen som jobbar så effektivt som jag och Moa och jag förstår nästan alltid exakt hur hon tänker. Ibland kan vi briefa och bestämma innehåll för ett helt avsnitt på fem minuter. Great minds alltså. Så tacksam för henne. Farmor Det sorgligaste med året (och alla år som kommer) är att min farmor lämnade oss. Fina farmor. Hon har varit som en extraförälder för mig under hela min uppväxt och att hon inte finns mer kommer för alltid lämna ett hål i mig. Men jag är tacksam för att jag fick ha henne som min människa och jag vet att hon väntar på mig i paradiset. När jag träffade henne denna gången sa hon bara helt plötsligt "Regina, jag kommer dö snart". Det fanns egentligen ingenting som indikerade på det just då, men hon bara visste. Jag grät hela vägen hem och det är därför jag varit i Norge så många gånger detta år. Jag visste innerst inne att hon hade rätt. Knäppa farmor alltså. Alltid så brutalt ärlig <3 Relationer Jag är en person som alltid känt mig ensam. Utanför. Jag kan vara del av sammanhang, men ändå känna att jag inte hör dit. Jag har i alla år bara tänkt att jag är sån. Att det bara är så det är. Men detta år har jag faktiskt känt det mindre än någonsin och det är jag så tacksam för. Jag är på en bra plats i mina vänskapsrelationer. Jag har en hel handfull med människor jag vet skulle göra allt för mig och som alltid stöttar och finns för mig oavsett. Jag är även lycklig nog att ha fått in nya, fina vänner i mitt liv detta år. Men det bästa av allt är de där vänskapsrelationerna som jag haft i många år men dammat av lite extra just i år och gjort ännu starkare och mer glänsande. Är så obeskrivligt tacksam över att just mina vänner är mina vänner. Ikväll skålar vi in det nya året. 2018 ska bli mitt år. Jag vet att jag säger det varje år, men denna gång är jag mer målmedveten än någonsin. Jag är inte lika förvirrad länge. Jag står stadigare på jorden och vet vad jag vill ha och vad jag vill. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska ta mig dit ännu, men det kommer. 2018 har svaret. Skål och gott nytt år vänner! Önskar er ett fantastiskt år! Tack för att ni läser här, stöttar mig och finns för mig <3 Jordens bästa läsare!
