Som jag nämnde gjorde vi NIPT denna gång. Vi betalade för det privat. Jag gjorde blodprov och sen fick jag själv skicka iväg provet. Cirka två veckor skulle det ta att få svar. Om allt var bra skulle jag få ett mejl, annars ett telefonsamtal. Två längsta veckorna i mitt liv. Jag gjorde provet en måndag. Fredagen veckan efter fick jag svar. Samma dag som jag fick svar (men inte ännu visste att jag skulle få svar) var jag och kollade mina bröst. Jag har ett ljusrosa märke/område på mitt ena bröst som jag inte vet riktigt hur länge jag har haft. Började googla en kväll och läste mängder med historier om gravida kvinnor som fått inflammatorisk bröstcancer. Blev såklart pissrädd och bokade en tid. Men läkaren tyckte inte det verkade som bröstcancer som tur är. Vi får väl hoppas det. Det är säkert gravidrelaterat, men jag tycker fortfarande det är konstigt. På kvällen skulle jag på teater med tjejerna! Vi började med drink och mat på Culisse. Och då! Då plingade det till i min mejl. Vilket såklart var en lättnad bara det, då visste jag att allt var bra. Och det var det <3 I mejlet fanns även en QR-kod för möjlighet att ta reda på könet. "Jag ska ha ett moment för mig själv", sa jag till tjejerna och gick ut i solnedgången <3 Jag var helt säker på att det skulle vara en flicka. Helt helt säker. Det fanns inget annat. Familjen i Norge ville att vi skulle filma när vi öppnade så att de fick vara med, men jag sa till F att jag kan inte göra det. Jag vill inte bli filmad, jag vill få reda på det själv. Jag ville inte ens att han skulle vara med. Jag var så rädd för att bli besviken om det stod pojke. Såklart hade jag kommit över det och såklart spelar det ingen roll, men den där initiala känslan när man är helt säker på något. Det känns ju som att något tas ifrån en. Man måste ställa om i huvudet innan man kan ta in det. Det var precis likadant när jag väntade Henri, jag var helt säker på att han var en pojke. Jag öppnade QR-koden och i en minut snurrade ett hjul, som slutligen stannade på.... ... .. En flicka! Jag berättade inte vilken modell av bebis jag skulle få för tjejerna, men efter teatern firade vi att allt var bra med bubbel och efterrätt <3 Frédéric ville göra en baby reveal med Henri, utan mig, för att filma och skicka till familj och kompisar. Vi spånade hur vi skulle göra det och gick igenom flera olika alternativ. Då gjorde jag det. Jag råkade försäga mig. : (((( "Eller så köper vi tårtbottnar", sa jag "och så fyller jag dem med rosa grädde". "Jaha...", sa F. "Eller blå. ELLER BLÅ", försökte jag. Usch jag fick så dåligt samvete, jag har fortfarande så dåligt samvete. Hur kunde jag vara så dum??? Sådär fick alltså han reda på det lite hipp som happ när en groda flög ur min mun. Henri fick göra revealen själv. Vi gjorde det enkelt för oss och åkte och köpte "flick-kläder" som han fick öppna. Sen körde vi till platsen där vi fick reda på att Henri var en pojke. På Burger Kings uteservering. haha. Henri öppnade, men förstod noll. Han trodde bebisen skulle vara inuti paketet och sa "men var är bebisen???". 2025 <3 2021 <3 Sen firade vi med att käka på BK. Precis som 2021. Tur att jag ska pressa ut en melon ur mitt heligaste så att F kanske förlåter mig <333
