Om du bara fick äta ett livsmedel för resten av ditt liv, vilket? (Den är svår I know 😇)När jag får såna frågor tänker jag på vad jag faktiskt skulle överleva på snarare än vilket livsmedel jag stått ut med att äta resten av livet. Blir så irriterad när folk säger att de skulle ta med sig t.ex. sin telefon till en öde ö. Ok vad gör du när den dör då?? Kommer det ens finnas någon sändning? Så otroligt korkat svar, haha. Så jag svarar banan för jag hörde en gång att banan innehåller allt man behöver. Sen hade jag "inte klarat av" att endast äta banan resten av livet, knappt ens en dag helt ärligt. Är inte så förtjust i banan. Men tar ju frågan på blodigt allvar så det är väl klart jag tryckt i mig bananerna. Vill inte dö.Frédéric hade hundra procent valt tomater vilket jag tycker är ett så bra svar. Man kan gör allt med tomater! Kanske potatis då för min del? Hej! Nu när det gått något år vore det intressant med en uppföljning på microbladingen av dina ögonbryn. Har du varit nöjd? Hur länge har det hållit? Har du behövt fylla på?I korta drag: ja. att lasra bort min gamla ögonbrynstatuering och tatuera om dem är kanske det bästa jag gjort för mitt utseende. Är jättenöjd och har fyllt på två gånger sen jag gjorde dem 2023. Men! På mig har "stråna" flutit ihop och det är snarare en diskret skugga numera. Det är dock inte den som gjort tatueringens fel (Jane på Ångfärjans <3) utan min hud verkar bara funka så. Men är nöjd ändå. Och är glad att det ändå är så diskret. Jag känner att färgmatchningen blev super och uppskattar att hon är noga med att hålla sig till ögonbrynens naturliga form och aldrig gå utanför, snarare tvärtom. Just för att det inte ska se fejk eller för mycket ut. Innan tatuering, precis efter och resultat efter det läkt. Men det har som sagt flutit ihop nu. Men ser fortfarande ok ut.MEN. Den absolut största game changern för mina ögonbryn är att jag har börjat med brow lift, alltså att laminera ögonbrynen. Jag har inte så mycket hår (typiskt då jag är sjukt hårig annars haha), men de hårstrå jag har är så himla hårda och spretiga. Jag har väldigt bångstyriga ögonbryn som absolut inte går att tämja med någon sminkprodukt. Tro mig jag har provat aaaallt. Men när jag testade brow lift öppnades en ny värld. Äntligen kunde jag också få fina ögonbryn! Hade jag upptäckt det innan tatueringen tror jag inte att jag gjort den. Efter mitt första brow lift på salong. Var så nöjd, haha.Jag gör brow lift hemma med detta kit, det är inte lika bra som när man går till salong men då jag har spretigast ögonbrynen i världen kan jag inte göra det så sällan som var sjätte vecka och det skulle dessutom bli för dyrt. Så jag tämjer dem hemma typ varannan vecka. Som sagt: game changer!! Sen färgar jag dem med hemma med jämna mellanrum och använder lite brynpenna när jag sminkar mig. Hur går det att äta mer grönsaker och börja träna/röra på dig mer? 🥰En dålig egenskap hos mig är att jag bara kan ha ett "projekt" åt gången. Det gick jättebra med min lilla "hälsosatsning" tills det närmade sig att jag skulle börja jobba och då blev det full fokus på det istället. Så jag vet inte. Går väl sådär. Speciellt nu när jag inte kommer ut på mina dagliga vagnpromenader. Men att äta mer grönsaker håller jag vid! Eller liksom tänket att bli mätt på rätt saker. Svårt när jag helst av alltid vill bli mätt på chips, menmen. Lite Norge-frågor kommer här! 1. Vilket är din absoluta favorit när det kommer till norska ätbara saker? (kan va mat, fika, snacks ja vad som helst) 2. Har du något bra tips på norska serier/filmer? 3. Vilket är ditt favoritord på norska och varför? 4. Lär du barnen norska?1. Är ju svag för surkål och nökkelost. Och Troika och mandelstang. 2. Nej alltså jag ser ju på tok för lite serier och filmer rent allmänt. Kan iaf ge ett icke tips: se inte Harry Hole. Kunde inte ens se klart. Vilket skräp. 3. Åh många! Ett ord jag nyligen kom att tänka på inte direkt har en översättning är "klin". Det är en förstärkning som i typ "klin lik" (=liknar jättemycket). 4. Mja. Brukar berätta vad saker heter på norska och så och liksom få in det i vardagen, men pratar inte norska med dem. Men upplever att Henri suger åt sig jättemycket varje gång vi är där. Bortsett från bloggandet, har barnen påverkat din work life balance? Jag har träffat så många utbrända kvinnor och upplever de med barn mer sunda i sin inställning till jobb. Sen kanske det är för att de inte har tid att jobba över/grubbla och oroa sig lika mycket som en utan barn.Hmm ja men kanske det är så ändå. Jag tror att den största skillnaden för mig är att jag är mer effektiv. Det låter ju som en klyscha. Men det är så! Innan barn var det inte lika viktigt för mig att kunna checka ut när jag kunde checka ut. Jobbet kunde lika gärna vara flytande, spelade ingen roll. Men nu är det ju det. Vill kunna vara ledig och vara 100% närvarande när jag inte jobbar. Och det här med att inte grubbla lika mycket. Kanske är det så och då tror jag det är för att jobb halkat ner på min viktighets-skala. Klyscha igen haha – men jobbet som mamma är en miljon gånger svårare än allt jag någonsin tagit för mig och en miljon gånger viktigare. Jag säger som min förra chef "i slutet av dagen är det bara möbler". Det jag gör är ju inte viktigt på riktigt. Vet inte om typ en läkare känner likadant? Alltså en diskussion om typ formuleringar i en marketing kampanj kan ju kännas superviktig där och då i mötet, men sen...pfft. Och alltså så skönt ändå! Jobbet är viktigt, men bara just ett jobb. Tycker du att det är roligt att blogga? Vet att inspon gått i vågor för dig och jag upplever att du är i ett jättebra flow nu - så roligt tycker jag!Åh tack! Jag tycker det är roligt, i liten mängd. Men känner ständigt att jag inte presterar som jag skulle vilja. Min ambition är att servera ett läsvärt inlägg varje dag. Och jag har ständigt content-idéer som jag aldrig fullföljer pga tidsbrist och energi-brist. Så det är ju drygt. Så det är typ lika kul som det ger mig ångest? haha. Men det betyder kanske bara att jag bryr mig.Vid närmare eftertanke är det ju såhär med allt i mitt liv? Det är kul att jobba, ha barn. bo i hus, ha kompisar, vara flickvän. Men det ger också ångest för jag är aldrig så bra på allt som jag skulle vilja : )) Vad tyckte du var mest utmanade, gå från 0 till 1 barn eller 1 till 2 barn?0 till 1 barn, helt klart. Undrade ofta vad tusan jag gett mig in i. Det var verkligen tufft. Tänker ofta att det är en sån jäkla tur att jag fick Henri först och inte tvärtom. Då visste jag ju inte bättre. Hade jag trott att alla bebisar var som Thea vet jag inte vad jag tagit mig till. Henri var en så krävande bebis. Aldrig nöjd, har var överallt, ville inget, lyssnade inte, åt inte, sov inte osv osv. 5 Thea motsvarar typ 1 Henri. Men just nu skulle jag säga att 1 barn är som 0 barn. Att ha Thea själv, eller Henri själv är inte jobbigt alls. Men barnen i kombination (speciellt 17.00-19.00)....oh lord : ))) Tankar om att natta med bröstet? Har 6mån bebis, är såå trött men det är så mysigt också.Tänker att man kör på det som funkar? Jag lovar dig att bebisen inte blir till en femtonåring som inte kan somna utan bröstet. Det där löser sig själv. Jag och F nattar på olika sätt. Jag ammar till sömns och det funkar super för oss, så jag kör på. Han gungar i bärsele. Sen är ju det negativa (och positiva!) att nätterna är helt och hållet mina eftersom hon somnar om lättast med bröstet. Men eftersom vi samsover och hon nästan serverar sig själv är det inte så jobbigt om jag jämför med att jag liksom skulle upp och typ vagga och hålla på? Även om vi skulle dela på det vore ju det en miljon gånger jobbigare. Så nej, för min del är amning en blessing och inte en curse. Men det är heeeelt upp till dig att bestämma. Ditt val endast <3