Hej! Du som hållt på med tinder kan du kanske ge mig ett tips? Skaffade det rätt nyligen då jag kommit ur ett tidigare långt förhållande. Vet inte riktigt vad mitt syfte var, mer att prata litr med nytt folk och försöka glömma exet. Men nu har jag pratat med en kille i några veckor, jättetrevlig då vi träffades förra veckan. Var kul så vi tog en öl i helgen med och en middag ute igår. Men problemet är att igår kysstes vi när vi skiljdes åt och det känns fel. Dels för att jag inte vet om jag gillar honom på det sättet men också för att ( förlåt låter väldigt elakt detta) han var värdelös på att kyssas så kändes hemskt. Så jag hoppas att han inte kommer fråga om att ses mer, men om han gör det vet jag inte hur jag ska säga nej på ett snällt sätt. Blev så fel iom att vi kysstes, känns som jsg råkat lura honom och aldrig min mening då han är jättetrevlig annars. Har du nåt tips hur man säger tack men nej tack efter tre dejter? - Jag förstår ditt dilemma. Men bara för att reda ut en sak: trots att man kysser någon/ inte kysser någon/ ligger med någon eller vad som helst så är man absolut inte "skyldig" något mer. Man får lov att ångra sig. Man får lov att inte vara intresserad och tvärtom. Känn inte att du lurar honom! Så länge du varit uppriktig med dina avsikter är allt frid och fröjd. Det är dock väldigt jobbigt när den ena känner något och den andra inte. Men så är det ibland tyvärr. Var ärlig och säg som det är helt enkelt. Världen behöver fler som gör det! :) Hahah alltså din längd gör mig så himla förbryllad. Jag är också 163 cm och aldrig känt mig kort eller ens fått höra att jag är kort. Medellängden för svenska kvinnor är 164,6 (wikipedia heheh) så det är ju inte då du (eller jag) avviker från normen och ändå säger du att du är kort. Men alltså eller hur!! Jag är 164 cm. Så jag ÄR normen då. Haha! Förstår inte varför folk säger att jag är kort? Folk kanske generellt är längre i Skåne eller något... Hej världens bästa egoina! Jag är en nybliven singel på 22 år och när jag tänker på att hitta någon ny så skrämmer det mig. Jag har funderat på just hur man träffar någon ny och det är ju inte så ofta man stöter på någon ny kille varje dag. När jag tänker på att ladda ner tinder får jag panik. Det känns skämmigt att vara med på tinder och jag är ”rädd” att andra jag känner ska se att jag är medlem på tinder. Jag vet inte varför jag känner såhär eller varför jag anser att det är skämmigt. Min ena tjejkompis har träffar sin pojkvän genom tinder och det har ju även du. Behöver bara lite hjälp känner jag haha. Kram från en förvirrad och skamsen tjej - De som ser dig på Tinder har ju själva Tinder, så koppla bort det-är-pinsamt-tankarna. Ni sitter i samma båt liksom. Dessutom känns Tinder så himla vanligt nu? Nästan lika vanligt som att ha Facebook (om man är singel då). Om det skrämmer dig med att träffa någon ny så gör inte det helt enkelt. Det är ingen stress! Känner du för att träffa/prata med nya människor kan du göra det helt kravlöst också. Kanske känns enklare om du inte har världens press på dig? Bara lev lite. Saker löser sig <3 Hej Regina! Jag läser väldigt ofta, men jag kommenterar alldeles för sällan. Jag ser hur du hela tiden ger råd, särskilt gällande förhållanden och relationer och nu har jag hamnat i en situation som jag inte får något vettigt ut av alls. Tänkte att om jag kanske kan få lite tips från en utomstående för att få lite perspektiv på det hela så kanske det löser sig.. eller iallafall blir lite lättare. Jag är i ett förhållande sen 5 år tillbaka, vi träffades redan i gymnasiet och har hängt ihop ett bra tag. Jag älskar min kille, han är min bästa vän och en stor trygghet för mig. Sen händer detta: jag presenteras för en bekant/”polare” till honom och blir helt… förälskad(?). Den här ”polaren” är inte någon jag vill vara i ett förhållande med utan det jag ser hos honom är vad jag tror bara är ytligt och fysiskt, jag hoppas att det bara är en crush som går över snart (har obviously sett för mycket på vänner, tänker när rachel blir ”kär” i joey”). Samtidigt får det mig att tvivla på mitt förhållande, borde man få såna här crushar om man är i ett bra förhållande? Jag är så förvirrad och funderar på om jag borde bryta upp medan jag ändå är otroligt rädd för att bryta upp eftersom den här killen är någon jag ser en framtid tillsammans med. Vill på ett sätt bara ha ett break för att utforska det jag missat under åren vi har varit tillsammans, men att ha ett break känns så orättvist mot honom? typ ”jag kommer tillbaka om ett tag”, jag är inte alls sådan som person och känner mig som en hemsk människa som har dessa tankar. Särskilt när han är så bra för mig. Förstår du något av det jag skrivit? tack för en bra blogg! kram - Nu är jag ingen expert på området, men jag tror att det här med crushar är helt normalt. Eller jag tänker att det inte är konstigt om det händer. Bara för att man är i en relation slutar man inte att vara människa liksom, man kan inte hjälpa det. MEN det viktiga är att inte ge efter, inte sätta sig själv i situationer som är fel eller där det blir svårt att stå emot. Börja inte snapchatta med din crush, jobba inte över med din crush, ha inte filmkväll med din crush osv. Men sen får man kanske se lite till situation, jag tänker att om man får crushar ofta så kanske det är något som inte stämmer i relationen. Man kanske längtar efter något annat? Man kanske inte känner sig bekräftad av sin partner? På dig låter det som att du längtar ut och upplever att du "missat saker" under åren ni varit ihop och det är nog ingen bra känsla att ha. Fundera på vad det beror på och hur du kan göra för att känna dig mer "fri". Det är där skon klämmer tror jag. Vill du vara i en relation? Längtar du ut för att du tror gräset kommer vara grönare? Kommer det verkligen vara det om du tänker efter? Försök prata med din partner om dessa tankar (men var försiktig med hur du formulerar dig). Han verkar vara en bra kille, han känner dig väl och har kanske något bra att säga :) Hej Regina! Jag älskar dina texter (här/VR/överallt) och är glad att du inte säger upp dig. Min fråga är: Varför utnyttjar du inte din långa pendling till att jobba med dessa texter? Låter som ett perfekt tillfälle att döda tid/ kombinera med nytta! - Tack <3 Glad jag blir! Jag utnyttjar tiden till allt annat. Svara på mejl, blogga, fixa samarbeten, betala räkningar osv. Sen ibland vill jag kolla Instagram, sova eller läsa om jag inte orkar jobba. Finns inte tid till det också :) Jag har länge funderat på hur du kan hålla dig så slank och smal? T.ex. att du går ut och äter nu som då, har diverse såser till maten, godis/bakverk/dylikt nu som då samt att kunna gå ut på drinkar m.m. Utöver det så pendlar du ju och har ett stillasittande jobb antar jag samt verkar ju inte träna? Är det något du brukar tänka på och försöka hålla igen ibland eller har du bara en sådan fantastisk ämnesomsättning att inget sätter sig på kroppen? Jag tycker att så fort jag ens unnar mig något lite så syns det på vågen direkt och jag kämpar verkligen med min vikt. Jag blir så avundsjuk när jag ser att andra kan äta vad dem vill och fortfarande ha världens snyggaste kroppar. Om du eller någon annan kan ge tips så tar jag verkligen emot allt jag kan få. Just nu går mitt liv bara ut på att bara tänka på kalorier och träning vilket gör att jag blir mer och mer deprimerad. - Nu är jag varken jättesmal eller vältränad (haha det vet ni kanske, men vill ändå understryka att jag är fullt medveten om detta). Men jag förstår ändå vad du menar. Jag tror att många som följer mig tror att jag endast äter "skräp" och det är inte helt sant. Jag tycker helt enkelt det är roligare att lägga upp lite festligare mat än vanlig mat och därför är det oftast den ni får se. Jag äter alltså nyttig mat också. Men jag håller absolut inte igen och jag "unnar mig" varje dag eller vad man ska säga. Jag väljer dock bort sånt som för mig är totalt onödigt. Till exempel släcker jag törsten med vatten då jag ändå inte gillar läsk speciellt mycket och tar mycket mer pastasås än pasta (för det är ju ändå såsen som är god), jag äter hellre några godisbitar efter maten än att äta bröd till soppan (aldrig förstått poängen med bröd, haha) osv. Jag gör små val i vardagen och prioriterar helt enkelt sånt jag gillar och väljer bort sånt som inte spelar så stor roll för mig. Mat är en stor del av mitt liv och jag älskar att äta goda saker. Jag måste få göra det. Sen försöker jag röra på mig när jag kan, jag går till exempel mycket. Nu på sistone har jag dock varit väldigt stillasittande på grund av jobb och att jag kör bil, men annars försöker jag gå hem från tåget och så. Men du! Det är inte meningen att kalorier och träning ska styra dina tankar och göra dig deprimerad. Så ska man inte behöva ha det. Prata med någon så att du kan slippa må så <3 Kram!
