→ Hur ser du tillbaka på tiden innan barn?Det är knäppt att tänka på att jag levt ett liv utan en familjemedlem som idag är det absolut viktigaste som finns. Men det visste jag ju inte då, så det går inte att jämföra eller tänka på det sättet. Livet var ändå i stort sett samma förutom fyra stora skillnader:1) Hade inte samma överväldigande ansvar.2) Hade mycket större frihet att göra precis som jag ville när jag ville.3) Kunde göra ingenting mycket oftare.4) Jag längtade och drömde väldigt mycket om att en dag ha barn <3 → Hur visste du att F var den rätte? Vet man någonsin det, haha. Jag manifesterade en person precis som honom. Typ på detaljnivå. Var mycket kräsen med vad jag swipade på och lade tid på när jag hängde på Tinder. Det tog tre dejter innan jag fattade att vi hade fysisk attraktion och innan det var jag inte så intresserad. Men sen så! Jag föll alltså för honom för att vi har en elektrisk fysisk kemi och för att han är...en bra man. Den typ av man jag vill leva mitt liv med. Jag tänker ofta att vi är rätt för varandra för att vi är varandras motsatser personlighetsmässigt. Vilket är både bra, men också sjukt störigt ibland. Men vi har roligt tillsammans, prioriterar likadant och vill leva samma typ av liv. Jag tycker han är snygg, smart och ser upp till honom. Han är en fantastisk pappa och en man som kan precis allt. Otrolig är han.Han är dock absolut inte min "själsfrände", men min Chandler. Vi hör ihop, men samtidigt inte alls. Efter snart tio år tillsammans känner jag dock att vi liksom "växt ihop". Jag känner honom utan och innan och sakerna som kunde irriterat mig eller lett till bråk i början är inte en grej nu (inte lika ofta i alla fall). För jag vet vem han är och hur han funkar. Det är så sjukt häftigt, att vara ihop så länge att det blir sådär. Men herregud vilken utmaning det är att vara ihop också. Ps. När Pörni fick denna fråga (i serien Pörni på Netflix, tips – så bra!) sa hon att man vet att det är den rätte när man inte undrar. → Hjälp! Har du tips på amnings-bh:ar?Jag gillar inte varianter med spännen och grejer som man ska öppna och stänga och hålla på. Vill ha mjuka tyg-bh:ar som dessa som man bara drar ner:Amningsbh essential - Boob designAmningsbh seamless - H&MMen obs jag har små bröst (egentligen, hehe) och är inte en bh-person generellt sett. Som ej gravid eller ammande har jag sällan bh på mig. Oftast kör jag bara linne. Det var även det jag oftast hade när jag ammade, vanligt bomullslinne från valfri kedja. Tips är att köpa amningskupor att ha i alla fall i början när mjölken läcker och sprutar hejvilt. → Är det läskigt att vara gravid? Och att föda? Jag skulle vilja skaffa, men vågar inte.Kanske inte svaret du söker...men ja. Jag tycker det. Eller tyckte kanske. Det är inte alls lika läskigt att vara gravid en andra gång. Är lite för obrydd över denna alien i min mage nästan. Men första gången, hjälp vad läskigt jag tyckte det var. Minns första gången jag kände rörelser utanpå magen och bara skrek rakt ut av chock och obehag. Ville inte att F skulle åka till jobbet för jag ville inte vara själv. Men man vänjer sig fort och för egen del tyckte jag det var lika fascinerande och fantastiskt som jag tyckte det var läskigt. Och att föda, haha herregud, det är brutalt. Men samma sak där, lika spännande som läskigt. Förlåt för mina ej så lugnande svar kanske, men så känner jag. Något som tröstar mig är att alla kvinnor gjort detta i alla tider. Menar inte att förringa, utan det snarare peppar mig. Herregud alla kan, då kan väl jag. Typ som jag ofta tänker om bilkörning – "min FARMOR hade körkort för tusan" (förlåt farmor!!). → Vad vill du göra annorlunda denna FL?Lukta på min bebis. Prioritera bort det som inte är viktigt. Veta att det är normalt att vara en kossa med bebis klistrad 24/7 och inte försöka kämpa emot. Och viktigast: lyssna på mig själv. Tyvärr är jag färgad av vad för typ av bebis Henri var och ska verkligen försöka vara öppensinnad för att detta är en ny individ som funkar helt på sitt eget sätt – och anpassa oss därefter. Jag kommer verkligen inte fortsätta med saker som inte funkar för att "andra säger" eller för att "det ska vara så". Kommer gå in i detta med mycket större självförtroende som mamma jämfört med förra gången. → Vad längtar du mest efter till att kunna göra/äta efter graviditeten?Längtar absolut mest till att inte ha ont och kunna röra mig som jag vill. Kunna sova bekvämt, plocka upp leksaker från golvet utan att lida, gå en promenad utan ilande ischias-känningar osv osv.Vad gäller ätbart och drickbart drömmer jag om mögelost och rödvin. Och iskallt bubbel. → Hur är din och Sofies relation? Känns som att ni inte umgås lika mycket som förut?Den är bra <3 När vi jobbade tillsammans ledde det automatiskt till att vi pratade varje dag och sågs ofta, nu är det klistret borta och därför har vi lite mindre kontakt. Men inget fel på vår relation, tvärtom. Skulle önska vi bodde närmare varandra så vi kunde ses oftare. → Vad ser du mest fram emot med att blir tvåbarnsmamma?👶 Se dom tillsammans <3 👶 Ha en bebis utan att vara pissrädd för allt (vågade t.ex. inte ens gå in i en affär när Henri var nyfödd för jag inte visste hur man skulle öppna dörren och gå in med vagnen).👶 Få göra om allt igen. Känner mig absolut inte färdig med första gången.👶 Ge Henri ett syskon och bli en större familj. → Kanske känsligt, men hur blev relationen till din sambo sedan ni fått barn? Jag har själv blivit mamma för ett halvår sedan och märker att det (+ förmodligen amningen!) har minskat mitt närhetsbehov rejält. Funderar på när man ”kommer tillbaka” till sig själv igen.Skriver under på det där! Jag får fortfarande väldigt mycket närhet av Henri, vi sover exempelvis tillsammans. Så jag är inte lika gosig med F som jag var innan barn. Eftersom Henri sover i mitten har vi inte ens sovit intill varandra på tre och ett halvt år nu, haha. Tänker och hoppas att det där behovet kommer tillbaka när man behöver det igen? Henri har varit extremt mammig till nyligen och nu har han börjat vilja mysa hos pappa och sova intill pappa också. Då märker jag att F's närhetsbehov minskar också. Så det där är ju inget konstigt. Det kan väl bara få vara. Det blir ju istället lite mer pang på med annat eller vad man ska säga. Myset kommer tillbaka! → Har du kontakt med några andra influencers? Eller har du haft det förr i tiden? Vilka då isåfall och vad tycker du om dem? Är det någon influencer du träffat som varit riktigt gullig? Och någon som varit sjukt otrevlig? 😄Hmm nja, inte mer än att jag skriver med olika influencers på sociala medier ibland. T.ex. Michaela Forni och Sandra Beijer. Pratar även mycket med norska influencern Sophie Elise. Vi har dock aldrig träffats på riktigt. Var kompis med Viktor Frisk ett tag, typ för 10 år sedan. Då hängde vi en del och pratade mycket. Jag har träffat i princip alla influencers som var stora när det *begav sig*, alltså bloggarnas storhetstid, och tycker exakt alla varit jättegulliga. Inte dålig intryck av någon! Minns hur chockad jag var när Kenza visste vem jag var, eller när Molly Sandén kom fram på en gala och sa att hon läste min blogg(!). → Hur känns det att du ska få en dotter? Det vore kul att få läsa om. Och fler tankar kring det, tycker det är så fint att du vill ge dina barn det du själv inte fick. Tankar högt som lågt vore fint att få läsa om ❤️Ni minns kanske att jag "önskade" mig en pojke när jag väntade Henri. Det var dels för att jag hade en känsla av att det var en pojke och redan hade börjat fantisera om honom. Minns att jag tänkte att jag skulle behöva sörja pojken jag inte fick och ladda om innan jag kunde bli glad för en flicka.Men också för att alla som fått barn i min närhet fått pojkar och det liksom blivit det naturliga för mig. Sen hade jag en grej för mig om att det skulle vara läskigt med en "mini me", ville hellre ha en mini F. Det var liksom lättare att greppa. Meeen sen blev Henri en exakt kopia av mig utseendemässigt och det var snarare kul än creepy. Har alltså släppt hela grejen med att det skulle vara läskigt med en mini me.Denna gång var det exakt likadant, jag hade en stark känsla av att det var en flicka. Var helt säker. Har fantiserat om det enda sedan jag plussade, så när jag fick det bekräftat kändes det inte konstigt alls. Bara helt naturligt <3