Älskar ditt hår! Har hur länge som helst velat färga mitt hår blått eller rosa eller grönt men jag vågar inte. Tänk om det inte blir bra? Tänk om jag inte kan bära upp det? Många många tankar och alldeles onödigt mycket ångest över ett så litet beslut. Hur gjorde du? Hur vågade du? Eller är du en sån där människa som jag vill vara som bara vågar göra förändringar? Egentligen är jag inte en sån person om jag ska vara ärlig. Men jag försöker bli! De senaste åren har jag blivit mycket modigare vad gäller att ha på mig sånt jag tycker är fint, se ut hur jag vill och stå upp för vad jag tycker är kul exempelvis. Vad gäller just hår har jag varit överdrivet fäst vid mitt hår. Har velat klippa av det och färga det många gånger, men alltid fegat ur. Det känns som att jag inte vet vem jag är utan långt hår. Men jag tror att jag ändrade inställning när mamma blev sjuk och fick raka av sig håret. Jag insåg hur löjlig jag är. Det är ju bara HÅR herregud. Jag är dock fortfarande inte redo för att kapa på längden. Men jag börjar med små baby steps. Har alltid velat färga mitt hår i en kul färg och valde att köra safe genom att färga med en färg som inte är permanent. Vad gäller att "bära upp det" förstår jag precis hur du menar. Man måste vara lite "coolare" med en annorlunda färg på håret tycker jag. Jag känner mig inte så snygg när jag går runt ofixad med jogging och det är ju helt okej. Jag ÄR ju inte snygg alltid. Men när jag sminkar och piffar mig lite då jäklar känner jag mig snygg. Till och med snyggare än vanligt. Fundera på olika situationer i ditt liv. När tror du att du skulle känna dig obekväm? Jag kände mig obekväm på tåget till en början då det kändes som att alla stirrade (säkert bara inbillning), men nu struntar jag i vilket. Vad är det som gör att du känner att du inte skulle bära upp det? Sen KÖÖÖR bara! Prova en färgbomb och om du blir nöjd - färga på riktigt! :) Jag undrar hur du ställer dig till (över-)konsumtion. Jag får ofta uppfattningen om att du shoppar för att du har tråkigt (köpte du inte nya tallrikar en söndag för att du hade tråkigt nyligen), eller bara ”känner för det”. Du framstår som så oerhört vettig på typ alla plan, men just den här biten har jag funderat på länge. Minns den gamla goda tiden när bloggare gled runt på stan var och varannan dag och alltid kom hem med krims krams som de stolt och utförligt visade upp i bloggen. Det beteendet går ju stick i stöp med ökat miljötänk och minskade slit och släng-vanor. Det känns däremot som om du, utan att reflektera, gärna shoppar ”onödiga” saker typ varje vecka (nya tallrikar pga de du har är tråkiga, klämmor, shoppingtur med din mamma osv osv). Hade varit intressant att få din syn på saken Ja, vad gäller konsumtion är jag så sämst. Ska inte hymla med det. Är dessutom fast i billig-tänket fortfarande och handlar på billiga kedjor trots att jag har pengar nu. Tycker det är så svårt att komma ur det när man växt upp med lite pengar. Jag borde verkligen bli bättre på att köpa kläder av bättre kvalité som varar längre och från butiker med bra hållbarhetstänk exempelvis. Men jag har faktiskt blivit bättre! Jag har shoppat mycket, mycket mindre på impuls det senaste året än vad jag gjort åren innan och jag har introducerat mig själv till second hand, samt försöker välja bra butiker att handla från. Jag har dock handlat mycket till min lägenhet, men det hade jag ju behövt göra ändå. Sen det viktigaste - jag tänker igenom mina köp noggrant. Jag tänker innan jag köper och det händer också ofta att jag lämnar tillbaka saker jag köpt för att det inte kändes 100. Jag är långt ifrån perfekt, men jag har åtminstone blivit bättre. Sen är det ju tyvärr svårt ibland då mitt yrke mycket går ut på att "visa vad jag köpt". Här har jag skrivit om konsumtionshets och att vara en influencer. Jag menar inget illa men om du vet med dig att folk tar illa upp när man använder sig av ordet ångest när det gäller mer triviala saker än riktig psykisk ohälsa, varför inte köra en annan formulering? Typ en lista med saker att göra när livet känns jobbigt? Ångest för mig och så många andra är att försöka låta bli att självskada. Att försöka hålla fast vid livet. Jag vet att man inte kan ta hänsyn till allt och alla men vet man med sig att en formulering är problematisk som du ändå verkar göra i och med din disclaimer i början kan man väl lika gärna formulera om tänker jag. Skrivet med kärlek och uppriktig nyfikenhet. Stor kram Fast jag tycker inte att formuleringen är problematisk. Anledningen till att jag skrev en disclaimer är för att de som är riktigt nere i skiten ska förstå att det finns en djupare typ av ångest också, som inte gör över trots att man "gör allt rätt". Och att jag inte menar att man bara ska "skärpa sig". Sånt är ju väldigt jobbigt att höra när man mår dåligt. Om man känner som du hoppas jag verkligen att man söker hjälp. Inga promenader i världen hjälper ju när man mår så. Jag hoppas verkligen att du har berättat för någon? Eller sökt hjälp? Om inte - snälla skicka ett mejl till mig så ska jag se vad jag kan göra för dig. Vill inte att du ska ha det så <3 Men för att svara på frågan. Min ångest är också på riktigt och jag tycker att jag får lov att kalla den för ångest, trots att det är en "lindrigare form". Jag mår verkligen pissdåligt ibland. Som jag förstår kan ordet ångest användas för många olika nivåer, eller hur man ska uttrycka det. Hade jag skrivit att ångest går över efter att man har tittat på söta djur på Pinterest och att det bara är att skärpa sig hade det varit problematiskt, men inlägget jag skrev tycker jag inte är problematiskt. Här har jag skrivit ett annat inlägg om ångest. Jag älskar vilket arbete och tanke du lägger ner på dina samarbeten! Det känns genuint äkta vilket gör att jag gladeligen läser alla dina inlägg!! Så tack. Men till min egentliga fråga, som endast kommer ifrån ren nyfikenheten, hur kände du inför att göra ett samarbete om alkohol? Tänkte du att det kanske kan generera i en del sura miner över “dålig förebild” och andra orimliga krav som folk i allmänhet kan ställa på influencers? Tack snälla! Vad glad jag blir! <3 När jag fick frågan funderade jag mycket på var jag står när det gäller att göra reklam för alkohol. Jag själv har alkoholmissbruk i min familj. Efter många tankar fram och tillbaka kom jag fram till att jag ville göra samarbetet. Av tre anledningar egentligen: 1) För att jag själv dricker alkohol och tycker det är ett kul varumärke som jag gillar och passar in på min blogg. 2) Jag har förtroende för att mina läsare kan ta ansvar själv. Självklart vill jag inte uppmuntra till överkonsumtion, men jag hoppas och tror att mina läsare är vettiga nog att ansvara för sitt eget liv. 3) Jag tycker att mina inlägg är oskyldiga i sammanhanget. Om vi ska problematisera uppmuntran till att dricka eller romantisering av alkohol finns det bra mycket värre inlägg i min blogg än ett om en fördrink till en middagsbjudning, eller ett om en drinkworkshop för att få till den godaste drinken. Typ så. Sen finns det ju såklart saker jag aldrig skulle göra reklam för, som exempelvis spelbolag. Inte för att jag tror att någon hade blivit spelmissbrukare på grund av mitt inlägg, men för att det är skit helt enkelt. Måste också tillägga att jag respekterar er som tycker att jag borde tackat nej och jag förstår att jag får denna fråga. Men så tycker jag. ?
