Jag är nyfiken på vad du tycker om Verso super facial serum? Tycker du att den är så bra som alla vill få den till? Jag har den o jag vet inte, hade medik8 innan o tyckte den var mer wow, men har bara använt verso i knappt 3 veckor, men är otålig! Var bara tvungen att få ventilera mig lite till en annan hudvårdsnörd - Känner samma! Vet inte om det är fel på mig, men känner inte heller wow? Märker ingenting! Vet att hudvård är individuellt, men precis alla är ju så sålda på den så jag trodde att också skulle älska den. Har dock inte gett den ett helhjärtat försök ännu, utan har mer använt sporadiskt. Då är det ju svårt att veta vilken produkt som gör vad. Tänker att jag får prova under en bestämd tidsperiod (med hänsyn till menscykel, har t.ex. alltid sämre hy vid pms) och utvärdera, kanske ta före och efterbilder och så. Men hittills - inte imponerad. Spännande med Medik8 förresten, ska spana in! :) Har inte med inlägget att göra men har en fråga, vad ska du göra när du fyller 30? Vi fyller 30 nära varandra och jag har noll fantasi på vad jag vill göra några förslag? - Rulla ner och låtsas som inget? Haha nejdå. Jag funderar också på detta! Står mellan att bjuda in till brakfest och typ abonnera ett ställe, bjuda på mat osv, eller bara köra något intimt med mina närmsta. Oavsett vill jag fira i förskott med tema "Inte 30 än", eller "Fortfarande 20-någonting" och fira av det som varit. Är inte redo för att mentalt vara 30+. Är det skåpet som det diskuterats färg på, som du köpte av förra ägarna? Har undrat hur det blev med det - Ja precis. Jag vill göra om det, men då det var så många som tyckte att det vore synd att "förstöra" det tänkte jag att jag lägger ut det till försäljning istället, för att se om jag hittar en ägare som vill ha det som det är. Så om någon är intresserad är det bara att höra av sig! Hej! Känner att jag är tjejen med ständigt pågående problem, men du har så vettiga tankar kring mycket så jag väljer att lämna en kommentar här. I början av sommaren dumpade min kille mig, och det har tagit hårt på mig. Det var mitt första riktiga förhållande, och nog för att vi bråkade en del tyckte jag om honom. Nu när det väl blivit som det blivit känner jag ingen mening med något, det känns som att jag levde för mycket för honom (heter det så?) och ingenting spelar roll längre. Jag går upp, jobbar, äter något, sover. Känner ingen mening med att få i ordning i lägenheten (flyttade i år) för vem ska se det förutom jag? Älskar att shoppa egentligen, men varför köpa nya kläder eller underkläder, det är ju bara jag som kommer att se dem? Varför äta bra/tillräckligt, jag är ju ändå ensam? Jag fattar att jag inte kan hålla på såhär och undrar om du har några tips. Vill så gärna vara glad igen, men sist jag var glad var det när jag var tillsammans med honom. - Tråkigt att höra! Jag svarar dock på din fråga ganska sent och förhoppningsvis mår du bättre nu <3 Känner igen mig i det du beskriver om att det känns som att inget har någon mening när en relation tar slut. Vad man äter, hur det ser ut hemma, vad man har för underkläder (haha). Har känt exakt samma. Detta låter kanske knäppt, men i mitt fall tror jag att det är bra att jag är aktiv på sociala medier, för det har många gånger fått mig att ta tag i mig själv. Säga vad man vill om att "visa upp en fasad", eller "söka bekräftelse" men för mig har det hjälpt att dokumentera vad jag gör. Det är roligare att exempelvis laga en spännande maträtt eller göra fint hemma om man fotograferar och visar upp det. Du måste dock inte lägga ut vad du gör på sociala medier såklart, men man kan ju få "bekräftelse" på annat sätt. Bjud hem kompisar eller familj på middag, eller chatta med kompisar under dagarna om vad du gör. Sen är det ju viktigt att göra saker för sig själv också såklart. I det stora och hela måste du leva ditt liv för dig själv. Du kan inte lägga alla ägg i partner-korgen och låta han vara den enda källan till att livet känns meningsfullt (och detta gäller även om du är i en relation). Jag tror att det handlar om att fake it until you make it. Få in vanor och rutiner du mår bra av och följ dem. Tänk inte så mycket, bara gör. Och strunta inte i de små sakerna. Klä dig snyggt, raka benen (om du gillar det), laga något gott, smörj in dig med den dyra krämen, tänd ett doftljus osv osv trots att du är ensam och ingen kommer att se det. Jag tror att du kommer att upptäcka att du faktiskt mår bättre och då känns det inte så meningslöst. Hoppas jag. Jag tror på dig i alla fall! Och du, du är aldrig ensam <3 Lite of topic men frågar ändå… Du har ju haft tandställning, och nu har jag läst om din tråd bakom tänderna som har släppt. Ångrar du att du skaffade tandställning? Jag funderar på att skaffa tandställning på egen bekostnad (alltså enbart estetiskt) men funderar på om det är värt krånglet? Är utseendet så viktigt så det är värt smärta, flera tandläkarbesök, ev. skav, tråden bakom tänderna osv? - Det är ju såklart väldigt individuellt. Jag skämdes otroligt mycket för mina tänder innan jag fick tandställning. På den nivån att jag blev expert på att prata och skratta så att inte tänderna syntes. Detta har satt sådana spår att jag även har svårt för det idag. Så för mig var det en positiv grej att ha tandställning och jag är glad att jag gjorde det. Men jag vet inte om jag hade gjort det idag. Nu är jag mycket mer trygg i mig själv och tycker det är charmigt med ej perfekta tänder.
